Trygga ägarskiftet – utan att belasta nästa generation

Det är lätt att tänka att man ska utgå från marknadsvärdet när tillgångar ska delas upp. Men eftersom en lantbruksfastighet kan ha mycket högt marknadsvärde kan det bli problematiskt att tänka så.

– Om man försöker finansiera ett övertagande baserat på marknadsvärdet går kalkylen ofta inte ihop. En skogsfastighet kanske ger 1-2 procent i direktavkastning över tid, medan räntorna på lånen varit betydligt högre de senaste åren. Det skapar ett stort glapp som kan hota verksamheten, säger Martin Nordström, kundansvarig på Landshypotek Bank.

Samtidigt vill den äldre generationen sällan lämna över en verksamhet som riskerar att gå förlorad. Har man lagt decennier på att bygga upp en gård vill man att den ska ha en framtid.

Ha en öppen dialog

Så hur ska man gå till väga för att skiftet ska bli bra för både den som tar över och andra familjemedlemmar som också vill ha sin del? Först och främst är det viktigt att ta reda på vad alla parter vill. Vad är givarens målsättning med skiftet, och vad är mottagarnas önskemål?

– Nyckeln ligger i att ha en öppen och ärlig dialog inom familjen. Det behöver inte bara handla om pengar – ofta är det andra värden som spelar stor roll. Ett syskon kanske värderar mer mjuka värden, som jaktmöjligheter eller ett hus, högre än en exakt ekonomisk kompensation. Sen kan det även kännas viktigt att verksamheten finns kvar inom familjen. Ni måste ta reda på vad som är viktigt för var och en.

Banken gör en helhetsbedömning

I sin roll som kundansvarig hjälper Martin till att bedöma om affären kan anses hållbar.

– Vi gör en helhetsbedömning av planen för övertagandet. Ibland måste vi säga nej till upplägg som innebär för höga lån, även om familjen tycker att det känns mest rättvist. Vår uppgift är att se till att nästa generation får rimliga förutsättningar att driva verksamheten vidare, förklarar Martin.

Börja planera i tid

Det viktigaste är att börja i tid. Att skjuta upp samtalen om generationsskiftet kan leda till svåra konflikter och lösningar som inte håller i längden.

– Om alla får komma till tals brukar det gå att hitta en väg framåt. Men om man tänker att det löser sig senare, då riskerar man att hamna i en återvändsgränd, säger Martin och fortsätter:

– Det är viktigt att vi får till fungerande generationsskiften. Dels för de berörda familjerna, men också för att Sverige ska kunna behålla ett levande lantbruk och en stabil livsmedelsproduktion i framtiden.