Så kan du hantera skogens intäkter och kostnader

Att äga en gård med tillhörande skogsmark ger både fördelar och glädje, men innebär också en del förpliktelser. Och till verksamheten hör olika kostnader och intäkter. Det bästa är att många går att styra över - om man tänker till eller gör en del av jobbet själv. Niklas Ringborg på Landshypotek Bank reder ut begreppen och tipsar om hur du kan påverka resultaträkningen.

En stor del av intäkterna från en skogsfastighet är för många ganska givna - och då är utfallet också ganska förutsägbart. Men tänker man lite utanför boxen finns alla möjligheter att även hitta andra inkomstkällor.

 – Direktavkastningen ligger generellt mellan 1-2% årligen. Många av fastighetens kostnader kan man se som investeringar, men hur bra investeringen blir varierar beroende på hur väl och vid vilken tidpunkt de genomförs. Såklart finns också variationer runt om i landet, vilket ibland gör det svårt att generalisera. Det menar Niklas Ringborg, som till vardags är segmentsansvarig Produktionslantbruk på Landshypotek Bank.

Skogsbruksplanen ger överblicken 

För att få en övergripande bild över vilka åtgärder som ska göras på skogsfastigheten behövs en skogsbruksplan. Den löper över tio år och fångar upp vad som genererar både intäkter och kostnader. Tänk på att planen inte tar hänsyn till marknadspriser för timmer, massaved och investeringar. Dessa får du själv ha med i bedömningen vid varje tillfälle. Exempelvis kan planen föreslå slutavverkning att ett visst bestånd, men om marknadspriset för timmer/massaved är väldigt lågt vid den tidpunkten kan det vara läge att vänta med avverkningen.

 – Du som skogsägare kan själv påverka de flesta intäkterna och kostnaderna genom att sköta om din skog, förhandla och göra rätt åtgärder i rätt tid. Dessutom kan man göra en del själv, vilket för många kan ses som ren terapi från vardagen!

Kostnader att räkna på

Plantering

Det finns många olika typer av plantor och metoder för att föryngra; som barrot, täckrot eller självföryngring med fröträd. Kostnaderna kan variera ganska mycket beroende på vilket material och vilken metod man använder. Nu finns bra modifierade plantor som gör att tillväxten kan öka ganska kraftigt, men de är oftast lite dyrare. Har du möjlighet att plantera själv minskar såklart kostnaden.

  – Det viktigaste är att vara vaksam på att plantera på rätt tid och rätt microplats. Rätt trädslag på rätt mark är enormt viktigt och kommer troligen bli ännu viktigare i framtiden. Slarvar man med det kan det kosta en dyrt i framtiden.

Röjning

Röjning är oftast en nödvändig åtgärd som kostar pengar. Här är också timingen viktig. Att röja för sent ökar kostnaden ganska kraftigt. Röjer man för tidigt är risken att man måste göra det igen strax därefter.

 – Har du möjlighet att röja själv minskar såklart kostnaden, liksom vid egen utförd plantering. Men ha koll på hur du ska göra och få det gjort! Att halka efter med dessa åtgärder kan göra att kostnaden skenar iväg.  

Fler tips på höstens och vinterns bästa åtgärder i skogen

Dikning

Att få undan vatten från vissa marker kan vara väldigt lönsamt. Träd gillar rinnande vatten. Där växer det oftast ganska bra. Står vattnet stilla blir marken vattensjuk och tillväxten kan avstanna och träden dö på sina håll. Efter en slutavverkning är det en fördel att vara snabbt där med en grävmaskin innan plantering och markberedning för att göra en bra dikning för framtiden.

Att ta hand om sin skog lönar sig

Så kan du påverka skogens intäkter

  • Första gallringen är fullständigt nödvändig ur skötselsynpunkt. I en välskött skog kan förstagallringen vara kostnadsneutrala, eller bidra med ett mindre netto.
  • Skogsmaskiner är dyra i drift. Kan man få upp medeldiametern så att varje träd innehåller lite mer virke blir nettot högre.
  • Kostnaden påverkas också i stor utsträckning av hur, och på vilket sätt, gallringen utförs (hög gallring, låg gallring, uttagsprocent, nyttjande av befintliga vägnät, stickvägsbredd osv.)
  • Vid andragallringen börjar nettona bli bättre utifrån att medeldiametern ökar och därigenom timmerutfallet.
  • Bärighet är en annan sak som går att prissätta och förhandla med. Har du bergig hållbar mark som det går att köra på året om kan det vara ett ess i rockärmen vid virkesförhandlingar. 

Slutavverkning är den enskilt största intäkten för en skogsfastighet. Här ska skörden tas hem efter lång tillväxt. Normalt ger slutavverkningsbestånd från 200-500 m3sk/hektar.

 – Kostnader som påverkar slutavverkningen är bland annat om det är underröjt, finns väg ända fram eller skotningsavståndet är långt. Likaså hur bärigheten är och om det går det att avverka året om. Naturligtvis sjunker kostnaden desto mer volym det står i beståndet.

  • Slutavverkningar kan säljas på olika sätt, till exempel som rotpost till fast pris. Det går också att sälja som avverkningsuppdrag. Vid speciellt fina bestånd av både gran, tall och löv kan man försöka hitta specialsortiment; som telefonstolpar, fönstervirke etc.
  • Tänk också på att förhandla och var noga med att inte jämför äpplen och päron då olika aktörer kan presentera prislistor som utgår från olika måttenheter som m3fub eller m3to. Stirra dig inte blind på kr/måttenhet utan försök att få en bild av totalkalkylen på beståndet och vad som ingår eller inte.

Sidointäkter

Oftast behöver inte investeringen vara så stor för att testa en idé, mycket finns redan i den mark du äger, menar Niklas.

Jakt, är det en kostnad eller intäkt?

Djur i skogen och på fälten är lite av en vattendelare för om man ser det som en tillgång eller kostnad. Naturligtvis äter vilt både det vi vill….och inte vill. 

 – Påverkan av för stora stammar kan göra att det inte går att t.ex. plantera tall eller odla stråsäd i någon större utsträckning. Det får naturligtvis en negativ inverkan på avkastningen, men uppsidan av kalkylen är att det finns många som gladeligen skulle betala 200-300 kr/hektar för jaktmöjligheten, vilket kan ge ett löpande kassaflöde. Det bygger förstås på att det finns ganska mycket djur. Är nettot från skogen i snitt 1500 kr/år/ hektar och man löpande får 250 kr/hektar är det ju lättare att ha överseende med att viltet betar lite. I slutändan är jakt helt och hållet en ägarfråga, där ägaren av fastigheten har stort inflytande över hur mycket vilt man vill ha på sin mark. Många gårdsägare sköter jakten själva och är inte intresserade av att arrendera ut eller sälja jakt. Men då är det ett medvetet val. 

Andra intäktsmöjligheter

  • Finns tid över går det ganska lätt att förädla virket genom att göra ved och sälja.
  • Mer udda intäktsslag kan vara att hyra ut skogen till en hundklubb som får träna på din mark eller anordna dagar för företag och andra grupper i skogsmiljö. Möjligheten ligger i dina händer som ägare. Och är du intresserad av att starta olika aktiviteter som främjar turism är det bra att se efter vilka eventuella bidrag som finns att söka.
  • Beroende på var man befinner sig i landet kan efterfrågan vara stor på såväl boende som förvaringsutrymme av olika slag. Uthyrning av byggnader kan ge en kostnadstäckning som bidrar till det löpande kassaflödet, men också grunden för att utveckla en ny sidoverksamhet.  En uthyrningsintäkt på 25 000/år kan motsvara 25 hektar skog till i förräntning, så en bra kombination kan vara ett löpande kassaflöde från hyror och ojämna större uttag från skogen. 

  – Som mitt resonemang visar kan man ha olika syften och mål men sin gård och skog. För en del är intäkterna helt avgörande, medan andra mer vill gå i skogen och kanske jaga. Gemensamt är ändå glädjen i att äga sin egen bit mark och få möjligheten att förvalta den - här och nu och för kommande generationer.

Lycka till med ditt skogsägande!

Läs mer

Få koll på skogsekonomin inför årsskiftet

Läs mer
Läs mer

"Röjning lönar sig"

Läs mer
Läs mer

Granbarkborren ställer till stora problem

Läs mer