Spannmålsskolan

Lantbruk och svensk livsmedelsproduktion ligger oss, som jord- och skogsbrukarnas bank, varmt om hjärtat. Under de senaste veckorna har lantbrukare och maskiner arbetat många och långa timmar för att ta till vara på årets skörd. Kanske har du känt dig stressad när du hamnat bakom en långsamt körande maskin på vägen? Tänk då på att det är tack vare den som vi under resten av året kan köpa närproducerade livsmedel av hög kvalitet i våra lokala matbutiker.

För landets lantbrukare är augusti en månad som präglas av en intensiv och hektiskt skördeperiod. Detta gäller för hela landet även om tröskorna kan börja rulla ut redan i juli i landets södra delar. Det är helt enkelt den tid på året som det är dags att ta till vara på det arbete och engagemang som lagts på hela årets växtsäsong.

Det är en logistikövning där vädret har en stor inverkan då det måste vara torrt när tröskorna ska göra sitt jobb. Är det för blött kan skörden bli förstörd och dessutom blir det dyrt att torka inför lagringen.

Visste du att…?

  • Spannmål är ett samlingsnamn för de mogna frukter som kommer från de sädesslag som vi odlar? De vanligare sädesslagen i Sverige är vete, korn, havre och råg.
  • Det varje år odlas ca 1 miljon hektar spannmål vilket är 40 procent av den totala åkerarealen som brukas? Skördarna varierar från år till år och vädret är ofta den faktor som påverkar skördenivåerna mest mellan åren.
  • 2018 var ett extremt torrt år vilket resulterade i en skördenivå på 3,3 miljoner ton samtidigt som förra året var mycket gynnsamt vilket gav en skörd på 6,1 miljoner ton? Jordbruksverkets prognos för 2020 ligger på 5,9 miljoner ton.
  • Växtsäsongen är den period när en gröda växer, det vill säga från sådd till skörd? Perioden kan löpa från höst till höst eller från vår till höst beroende på vilken gröda som sås. Exempelvis är höstvete vete som sås på hösten. En fördel med att så på hösten är att grödan hinner etablera sig ordentligt innan vintern kommer och är mer motståndskraftig mot eventuell torka under vårkanten. Detta ger generellt högre skördenivåer. Vårvete däremot är vete som sås på våren. Oftast innehåller vårvetet högre proteinhalter och gluten vilket är viktiga faktorer för att bröd ska få en luftig volym

Ett naturligt gynnsamt klimat

I och med Sveriges naturliga klimat får vi oftast en naturlig växtpaus under vintern. Kylan tar död på ogräs och svampsjukdomar, vilket är gynnsamt för växtligheten. Utöver detta har vi strikta regler för hur växtskyddsmedel får användas i Sverige. Det är faktiskt så att vi använder minst växtskyddsmedel i hela Europa. Det är till exempel förbjudet att behandla spannmål direkt före skörd, vilket resulterar i att du som konsument av svensk spannmål får i dig mycket lite rester av växtskyddsmedel. Att vi dessutom har långa ljusa dygn under sommaren är gynnsamt då grödorna hinner mogna under lång tid utan att stressas av extrem värme.

Lär dig mer om våra vanligaste spannmålssorter

Vete:

Sås ofta på hösten och bestånden är jämna med stora ax utan borst. Vetet skördas från början av augusti. Används till mjöl, alkohol, etanol och foder.

Korn: 

Sås oftast på våren men kan sås på hösten i landets södra delar. Bestånden är mycket jämna med kortvuxna plantor. Axen har borst och är ofta tillplattade. Tidiga sorter kan tröskas från mitten av juli i landets södra delar. Används till foder och bryggning av öl.

Havre:

Sås på våren och ser ut som en vippa med småax istället för ett samlat ax. Mognar senare och skördas i slutet av augusti eller början av september. Används till foder och livsmedel.  

Råg:

Sås på hösten och har långsträckta och lite tillplattade ax med korta borst. Kan ofta tröskas från slutet av juli. Används till mjöl för tillverkning av knäckebröd och annat bröd.

Spannmålslingo

  • Falltal är ett mått som visar stärkelsens klistrighet i spannmål. Ett högt falltal ger goda möjligheter till att baka fina bröd.
  • Proteinhalt anger proteinhalten i grödan och påverkar bland annat mjölets bakningsduglighet. Högre proteinhalter krävs för att grödan ska bli livsmedel.
  • Rymdvikt anger spannmålets densitet dvs hur många gram grödan väger per liter. Höga rymdvikter krävs för att grödan ska bli livsmedel.
  • Vattenhalt påverkar främst hur mycket spannmålen behöver torkas. En hög vattenhalt innebär högre torkkostnader för lantbrukaren.

Relaterade artiklar

Läs mer

Fler kvinnor är lantbrukare än allmänheten tror

Läs mer
Läs mer

Från stadsliv till morotsodling

Läs mer
Läs mer

Nyfikna grisar i fårakläder

Läs mer