Bättre ekonomiskt utfall än väntat för årets skörd

Det visar Landshypoteks sammanställning av årets skörd, med en nationell överblick och regionala nedslag från olika delar av landet. Bilden bygger på erfarenheter och bedömningar från lantbrukare och kundansvariga samt en ekonomisk analys av odlingsåret.

Flera faktorer bidrar positivt 

Årets spannmålsskörd väntas bli mindre än den ovanligt stora skörden 2025. Jordbruksverkets augustiprognos pekade mot knappt 5,9 miljoner ton, omkring 9 procent mindre än i fjol men fortfarande 10 procent över genomsnittet för perioden 2021–2025.

Även regionalt vittnar många om volymer som blivit bättre än befarat. I flera regioner rapporteras också goda kvaliteter. Samtidigt har torrt och stabilt väder under skördeperioden i flera stora spannmålsområden minskat behovet av torkning och begränsat risken för kvalitetsförluster. 

– Ur ett ekonomiskt perspektiv har flera positiva faktorer samverkat. Skörden har i många av landets viktigaste spannmålsområden kunnat genomföras under gynnsamma förhållanden, vilket bidragit till låga torkkostnader och begränsade kvalitetsförluster, säger Stefan Malmström, affärschef för jord- och skogsfinansiering på Landshypotek Bank.

God produktion men pressade prisrelationer

Sett till produktionen tycks svenska växtodlare ha kommit relativt väl ut under året, inte minst jämfört med lantbrukare i delar av Europa som påverkats av omfattande torka.

Den ekonomiska utmaningen ligger framför allt i relationen mellan kostnaderna för att producera och priserna som lantbrukarna får för sina grödor. Sedan 2020 har det samlade produktionsmedelsprisindexet stigit med 35,9 procent. Gödselpriserna ökade särskilt under våren och påverkas i hög grad av energi- och gaspriser samt den internationella handeln. 

Statistik från Eurostat för andra kvartalet 2026 visar samma utmaning på europeisk nivå. De genomsnittliga priserna på jordbruksprodukter i EU sjönk med 5,8 procent jämfört med samma period 2025, samtidigt som priserna på insatsvaror steg med 4,7 procent. 

Svenska lantbrukare har alltså på många håll fått fram relativt goda volymer. Men när kostnader och produktpriser utvecklas i olika riktningar ger en god skörd inte automatiskt en stark lönsamhet.

Högre spannmålspriser ger visst andrum

Spannmålspriserna stärktes under sensommaren och den tidiga hösten. Det är en välkommen utveckling efter en längre period med pressad lönsamhet för många specialiserade växtodlingsföretag.

De högre priserna behöver samtidigt vägas mot ökade kostnader för bland annat gödsel, drivmedel och andra insatsvaror. Nettot för många växtodlingsföretag kan bli något bättre än i fjol, men utan någon dramatisk förbättring.

– På det hela taget ser årets skörd ut att ge ett ekonomiskt utfall som ligger väl i linje med genomsnittet för de senaste åren, säger Stefan Malmström. 
Mycket avgörs dessutom först när grödorna säljs. Utvecklingen för spannmålspriser, räntor, energi och insatsvaror kommer att få stor betydelse för lantbrukarnas ekonomi under det kommande året.

Torrt i söder, blött i norr

Bakom den nationella ekonomiska bilden finns stora variationer mellan regioner, grödor och enskilda gårdar. 

Skörden har utvecklats olika i olika delar av landet. I Skåne och på Gotland har många odlare fått hantera konsekvenserna av en torr växtsäsong. På flera håll finns dessutom en fortsatt oro för att den begränsade markfukten ska påverka höstsådden och därmed förutsättningarna inför nästa odlingsår. 

Längst upp i landet har situationen varit den motsatta. I Norrbotten försvårade de kraftiga regnen under de sista veckorna av augusti skördearbetet och skapade osäkerhet kring den del av skörden som återstod att bärga. 

I Jämtland bidrog nederbörden till stora vallskördar, men gjorde det samtidigt svårare att få in både vall och spannmål under bra förhållanden. 

– Det har varit en regnig sommar där man fått stora vallskördar, men det har varit svårt att få det torrt eftersom det regnat i stort sett varannan dag, säger Anders Nilsson, kundansvarig på Landshypotek i Östersund. 

Skörden påverkar framtidstron 

Det ekonomiska värdet av skörden handlar även om möjligheterna att planera framåt. En väl genomförd skörd stärker likviditeten och kan ge lantbruksföretagen större utrymme att fatta beslut om investeringar och utveckling. 

– Som bank möter vi lantbrukare i hela landet och märker att årets skörd påverkar framtidstron och stämningen hos många kunder. Samtidigt är osäkerheten stor. Utvecklingen för spannmålspriser, räntor, energi och insatsvaror kommer att ha stor betydelse för hur lönsamheten utvecklas under det kommande året, säger Stefan Malmström. 

Samtidigt flyttas fokus redan mot nästa odlingssäsong. Höstsådden pågår på många håll, men även här varierar förutsättningarna. I delar av södra Sverige är markfukten fortfarande otillräcklig, medan en tidig och smidig skörd på andra håll har gett goda möjligheter att genomföra höstarbetet.

Läs hela sammanställningen 

I Skördeläget i Sverige och flera av landets regioner finns en nationell överblick, en ekonomisk analys och regionala nedslag från Skåne i söder till Norrbotten i norr. Innehållet bygger på erfarenheter och bedömningar från lantbrukare och kundansvariga runt om i landet. 
 
Ladda ner sammanställningen här.