Kvartalskrönika: Ett robust lantbruk börjar i vardagen
Det går inte att ta miste på att vi befinner oss mitt i ett valår. Det märks i samtalen, i debatterna och även på de platser där lantbrukare, politiker, företagare och allmänheten faktiskt möts. Under Borgeby Fältdagar, Brunnby Lantbrukardagar och Almedalsveckan har ämnen som livsmedelsproduktion, skogsbruk, beredskap och konkurrenskraft diskuterats. Många frågor ställs kring hur de gröna näringarna kan bli mer robusta, men det är också tydligt hur de som rör lantbruket också handlar om något större; som långsiktighet, förutsägbarhet och möjligheten att fatta kloka beslut – både de små i vardagen och de stora för framtiden.
Sommarens mötesplatser fyller också en viktig funktion för att umgås, få inspiration, ta del av kunskap och se ny teknik. Det är också ett tillfälle för ett avbrott i en i övrigt intensiv fas av året där så mycket händer.
Växtodling mellan prispress och potential
Växtodlingen är nu mitt i sin säsong och har fått en positiv vändning under våren. Det som började med vinterskador och oro har i slutet av juni utvecklats till betydligt bättre förutsättningar än många vågat hoppas på. Fortfarande väntas dock skörden bli sämre än normalt. Vädret har varit gynnsamt och grödorna ser starka ut, men lönsamheten fortsätter att pressas av låga spannmålspriser och på kort sikt finns få tecken på ljusning.
Prognoserna för skörden på norra halvklotet visar inga tecken på att pressa de globala lagren som skulle kunna driva upp spannmålspriserna. Samtidigt utmanas lönsamheten av höga drivmedelspriser och stigande priser på gödsel och växtskydd. Många beslut kring olika åtgärder under säsongen görs därför efter extra noga övervägningar med tanke på de risker som finns. Till exempel riktas mycket av fokus mot grödval och gödselstrategi inför höstsådden på gårdarna.
Ljusare för animalieproducenter
Animaliesektorn visar just nu bäst lönsamhet, även om det skiljer mellan inriktning. Nötköttsproduktionen fortsätter att utvecklas positivt. Efterfrågan är fortsatt god, med stabila slaktpriser i Sverige. EU-marknaden är däremot svagare, pressad av ökad slakt och import. Mjölkproducenter har fått en ljusare utveckling. I maj och juli höjde Arla avräkningspriset efter en bättre internationell marknadsbalans. Samtidigt har produktiviteten ökat och tidigare års investeringar stärker lönsamheten.
Första skörden av vall har dessutom gett bra kvalitet med lägre till bra volymer. Andra skörden, som i skrivande stund pågår på många håll i södra Sverige, indikerar på god volym och värden. En bra vallskörd hjälper till att hålla foderkostnaderna nere för nötkötts- och mjölkproducenter framöver.
För grisproduktionen är läget lite mer utmanande. Trots god efterfrågan pressas priserna av en svagare marknadsbalans i EU, vilket är särskilt utmanade för nyinvesterade företag. En bra produktivitetsutveckling, tillsammans med ökat underhåll de senaste åren, bidrar till att det finns en god förmåga att möta den sämre konjunkturen. Sammantaget är bilden ändå att animalieproduktionen står starkare än många andra delar av lantbruket just nu.
Stormarna har prövat skogens och skogsägarens styrka
Stormarna Johannes i Mellansverige och Dave i Götaland har lämnat tydliga spår efter sig. Arbetet med upparbetningen pågår för fullt samtidigt som reflektioner kring åtgärder och strategier för att stärka skogens motståndskraft blir allt mer aktuell bland skogsägare. Till exempel har arbetet efter stormarna tydliggjort nyttan av god tillgänglighet.
Investeringar i skogsbilvägar gör det möjligt att snabbare ta sig in efter skador och rädda större värden och underlättar dessutom den dagliga skogsvården. På marknaden har virkespriserna hållit sig relativt stabila de senaste månaderna, med brist på gran bidrar tillsammans med högre energipriser till att hålla uppe nivåerna.
Motståndskraften börjar på gårdsplanen
Det som är slående – i alla de möten vi på Landshypotek dagligdags har med lantbrukare runt om i Sverige – är hur mycket av styrkan i näringen som kommer ur entreprenörskapet och vikten av långsiktighet i agerandet. Det handlar både om att kunna se möjligheterna, prioritera rätt och ha modet att hålla fast vid den utstakade strategin, eller revidera den, när omvärldsläget, liksom förutsättningarna, skiftar snabbt.
Det är just den drivkraften som bygger motståndskraft på gårdsnivå. Men entreprenörskapet behöver också en stabil grund att stå på. Lönsamhet är en sådan grundpelare, för utan marginaler blir det svårt att hantera konjunktursvängningar eller ta de risker som krävs för att utveckla verksamheten. En annan är långsiktiga och förutsägbara regelverk.
Därför hoppas jag att de beslutsfattare som har haft förmånen, och faktiskt tagit sig tiden, att möta några av vårt lands alla duktiga lantbruksföretagare under våren och sommaren ser samma potential i de gröna näringarna som vi gör – och där bara påminnelsen om att vi alla är beroende av dem är en värdefull insikt i sig.
Nu går vi in i en intensiv, men vacker, tid på året. I min nästa kvartalskrönika hoppas jag då kunna se tillbaka på bra skördar, friska djur, att målen för säsongen har uppfyllts och att det även har funnits utrymme för återhämtning mitt i allt arbete.
Trevlig sommar!
Agneta Hjellström
Agneta Hjellström arbetar bland annat med att analysera risker kopplade till de produktionsinriktningar som Landshypoteks jord- och skogsbrukande kunder är verksamma inom. Tillsammans med sin man driver hon ett lantbruk med växtodling och skog. Hon har även lång erfarenhet inom mjölkbranschen från Svensk Mjölk och LRF Mjölk. Agneta är också juryns ordförande i den kommitté som årligen utser årets uppsatsstipendiat som på kandidat- magister- eller masternivå belyser ett ämne med anknytning till det svenska lantbrukets framtid. Tidigare har hon bidragit med omvärldsspaningar kring utvecklingen inom jord- och skogsnäringarna i bankens finansiella rapporter. Nu kan du i stället ta del av dem här.