Kvartalskrönika: Handlingsutrymme är viktigare än nästa konjunktursvängning

Ett bättre avslut för växtodlaren 

För växtodlaren blev årets skörd en positiv överraskning. Trots stor utvintring av höstsådda grödor och torka blev volymerna bättre än väntat. Kvaliteten är generellt god och skördeförhållanden var gynnsamma. Det har tillsammans med stigande priser stärkt kalkylen. Samtidigt är kostnadssidan fortsatt tuff. Dyrare drivmedel och gödsel äter upp en del av förbättringen och gör en plan för likviditeten viktig. När och hur skörden säljs kan också få stor betydelse för årets resultat.

Höstsådden blev utdragen efter regn, men etableringen ser hittills bra ut. Sammantaget finns det därför skäl att se något ljusare på läget inför nästa säsong. 

Olika villkor för animalieproducenten 

För animalieproducenterna går utvecklingen åt olika håll. Mjölkproducenten har fått bättre betalt genom stigande avräkningspriser efter en starkare internationell marknad. Nötköttet håller också en stark position, även om slaktpriserna har mattats något. Grovfodertillgången ser samtidigt ut att vara tillräcklig fram till nästa säsong. 

För grisproducenten är läget tuffare. En svagare marknadsbalans inom EU pressar priserna på både slakt- och smågrisar. Den svaga kronan dämpar importtrycket något, och många grisföretag går in i en svagare marknad efter flera goda år. 

Ägg och kyckling befinner sig mer i ett mellanläge. Lönsamheten är relativt stabil, men högre foder- och energikostnader pressar kassaflödet. För företag med stor egen foderproduktion ger årets skörd viss lättnad. 

Skogsägaren kan välja att vänta 

På skogsmarknaden har högre virkeslager och en pressad skogsindustri bidragit till fallande virkespriser, samtidigt som stigande avverkningskostnader har försämrat rotnettot. Många skogsägare har samtidigt möjlighet att avvakta. Efter flera år med goda virkespriser har ekonomin stärkts och behovet av att avverka på kort sikt minskat. Utanför de stormdrabbade områdena ligger avverkningarna på låga nivåer. 
 
Att kunna vänta är en styrka när marknaden är svagare. Den långsiktigt begränsade tillgången på virke talar dessutom för att skogens värden kan stå sig även när konjunkturen viker. 

Ägarväxlingen kommer närmare

Medan marknaden svänger förändras näringens åldersstruktur långsamt. SCB visar att andelen sysselsatta över 65 år i samhället i stort har ökat från 10 procent 2001 till drygt 22 procent 2025. Inom jord och skog är utvecklingen ännu tydligare. Andelen skogsägare över 70 år har ökat från 18 till 32 procent mellan 2005 och 2025. Bland jordbruksföretagare över 65 år har andelen ökat från 19 till 36 procent. 

Lantbruksföretagare stannar alltså kvar i verksamheten längre upp i åldrarna, jämfört med hur åldersstrukturen ser ut inom andra sysselsättningar. Samtidigt har den genomsnittliga arealen ökat snabbare bland yngre lantbrukare. Det kan tyda på att de som etablerar sig också bygger större verksamheter. 

Men vem tar över när dagens lantbrukare lämnar? 

Nästa generation finns, men vägen in behöver underlättas 

Jordbruksverkets undersökning av jordbrukare mellan 60 och 80 år visar att knappt en fjärdedel redan har en efterträdare klar. Nästan lika många saknar en aktuell plan. Framför allt har de större företagen kommit längre i sin planering. 
De största hindren är lönsamhet, finansiering och svårigheten att hitta en efterträdare. Det säger något viktigt: en ägarväxling handlar inte bara om vem som ska ta över, utan om att få ekonomin och förutsättningarna på plats för båda parter. 

Samtidigt växer intresset för de gröna näringarna bland unga. Ansökningarna till naturbruksprogrammet på gymnasiet har exempelvis fortsatt att öka och ligger på den högsta nivån hittills.  

AgriFoods studie breddar bilden. En fungerande generationsväxling behöver ge både den som lämnar och den som tar över möjlighet att forma sin framtid. För den äldre kan det handla om ekonomi, pension och möjligheten att fortsätta vara delaktig. För den yngre handlar det om mark och kapital, men också om att få växa in i rollen som företagare. Studien betonar också att generationsväxling är en process. Förutsättningarna för nästa person att vilja stanna, kunna etablera sig och så småningom ta över måste alltså finnas och skapas. 

Det som går att påverka

När vi på Landshypotek möter våra kunder ser vi hur olika konjunkturen slår. Växtodlaren har fått ett bättre utgångsläge efter årets skörd. Mjölk och nötkött har flera positiva drivkrafter, medan gris möter en tuffare marknad. Skogsägaren kan i många fall välja att vänta när priserna är svagare. Det finns ändå något gemensamt. Den som har ekonomiskt utrymme kan fatta beslut utifrån vad som är bäst på längre sikt, snarare än vad som måste göras just i dag. 

Det gäller också vid en ägarväxling. Att börja planera i god tid kan ge den som lämnar större frihet och den som tar över bättre möjligheter att forma verksamheten efter sina förutsättningar. 

Vi kan inte styra över väder, marknadspriser eller nästa konjunktursvängning. Däremot går det att påverka hur väl förberedd man är när förutsättningarna ändras – och att vi alla, om vi lever och har hälsan, succesivt blir äldre är ofrånkomligt. Kanske är det därför handlingsutrymmet är viktigare än att försöka pricka nästa konjunktursvängning. För den enskilde företagaren kan det vara skillnaden mellan att behöva fatta ett beslut och att kunna välja när det är dags. 

Under Elmia Lantbruk kommer nästa generations lantbruk att stå i fokus. Se det som ett tillfälle att åtminstone ställa dig frågan hur dina planer ser ut. Är svaret ingen aning, eller det tar vi den dag det kommer, ska du inte missa tillfället att prata med och inspireras av andra i samma situation och de som kan ge dig råd och hjälp längs vägen. Se det som en välbehövlig och välmenad puff i baken som så många i branschen behöver!

Hälsningar

Agneta Hjellström

Källor:
AgriFood - Generationsväxling i jordbruket: lärdomar från andra EU-länder
AgriFood - Generationsväxling i jordbruket - tidiga avhopp och sena utträden
Gröna arbetsgivare - Gröna näringar lockar fler elever än någonsin
Jordbruksverket - Generationsväxling 2026
Jordbruksverket - Jordbruksföretag och företagare 2025
SCB - allt fler äldre arbetar vidare