Riksbanken höjde räntan som förväntat – och är tydlig med att den sannolikt behöver höjas igen
Riksbanken höjde styrräntan till 2,00 procent vid novembermötet. Samtidigt pekar den penningpolitiska uppdateringen på högre inflationsrisker och Riksbanken signalerar att ytterligare en räntehöjning kommer om utvecklingen fortsätter.
– Ränteläget har varit relativt lågt under en längre tid och är det fortfarande. Nu höjer Riksbanken räntan och signalerar att fler höjningar kan komma. Vi följer utvecklingen noga för att kunna vara aktiva på marknaden och fortsätta erbjuda våra kunder konkurrenskraftiga villkor, säger Stefan Malmström, affärschef på Landshypotek Bank.
Fortsatt goda möjligheter att investera i lantbruket
Att Riksbanken under hösten skulle börja höja styrräntan har legat i förväntansbilden en längre tid.
– I det korta perspektivet är dagens besked ganska odramatiskt och många lantbrukare har nog redan räknat med en höjning. Samtidigt är det klokt att ligga steget före och se över sin finansiering. För den som planerar större investeringar kan det vara värt att fundera över hur man skapar förutsägbarhet i sina långsiktiga kostnader, till exempel genom att binda en del av lånet, säger Stefan Malmström, affärschef på Landshypotek Bank.
Vad beskedet betyder för bolån och sparande
För hushållen innebär dagens besked att räntorna kan stiga något, samtidigt som Riksbanken signalerar att fler höjningar kan komma.
– Riksbanken är tydlig med att dagens höjning sannolikt inte blir den sista. För bolånetagare är det därför klokt att se över sitt bolån och jämföra vilken ränta man betalar. Som sparare bör man på samma sätt se till att ha sina pengar på ett konto med en bra ränta, säger Stefan Malmström.
På senare tid har många nya kunder hittat till Landshypoteks bolån.
Risk för högre inflation
Riksbanken ser ökade risker för att inflationen ska fortsätta stiga. Samtidigt har både den globala och svenska ekonomin visat motståndskraft trots höga energipriser och ett allmänt osäkert läge. I Sverige har hushållens konsumtion stärkts när lönerna har ökat mer än priserna, samtidigt som tillfälliga åtgärder som sänkt matmoms och sänkt skatt på drivmedel har bidragit. Även det relativt låga ränteläget har gett stöd åt ekonomin.
Även om inflationen i dagsläget är låg ser Riksbanken risker för att den kan stiga, inte minst till följd av högre energipriser och osäkerhet kring den globala handeln. När räntorna stiger mer i andra länder än i Sverige kan kronan försvagas, vilket i sin tur kan bidra till högre inflation.
Riksbanken väljer därför att höja räntan nu för att inflationen på sikt ska ligga runt målet på 2,0 procent. Riksbanken är också tydlig med att det sannolikt behövs fler räntehöjningar. Prognosen för styrräntan från mötet i september, som Riksbanken fortsatt anser relevant, innehåller ytterligare minst en höjning.
Inflationsrisker och ekonomins motståndskraft
Energipriserna är fortsatt höga och konflikten i Mellanöstern ser ut att vara långt från en lösning. Ekonomin har samtidigt fått stöd av sänkt matmoms och lägre skatt på drivmedel. När de åtgärderna börjar klinga av samtidigt som räntorna höjs blir det en ny situation för hushållen.
Svenska hushåll är högt skuldsatta och många har rörlig ränta på sina bolån. Räntehöjningar får därför ett relativt snabbt genomslag i hushållens ekonomi. Räntorna fortsätter också att höjas i omvärlden. Riksbanken behöver balansera allt detta för att hålla inflationen kring målet på 2,0 procent utan att samtidigt bromsa ekonomin för mycket.