Röda och vita villor i ett villakvarter

Stora skillnader i boendekostnader – här är villalånets andel av inkomsten som högst

Boendet är för många hushåll den största utgiften i ekonomin och påverkar direkt hur mycket pengar som finns kvar till annat. Hur stor del av inkomsten som går till villalånet varierar samtidigt mellan olika delar av Sverige. Det visar en ny analys från Landshypotek Bank.

Stockholmsområdet dominerar bland kommunerna där villalånet utgör en stor del av inkomsten. I Solna motsvarar kostnaderna 41 procent av hushållets nettoinkomst för en genomsnittlig villa – vilket är högst i landet. I kommuner som Åsele och Malå är andelen omkring tre procent.

Skillnaderna inom Sverige är således väldigt stora. I vissa kommuner går närmare halva inkomsten till villalånet, medan hushåll på andra håll bara lägger några få procent av inkomsten på sitt boende.

– Över tid kan det ge väldigt stor effekt på vad du kan lägga din inkomst på. Det tror jag inte alltid man tänker på i själva köpögonblicket, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, chef Företagsansvar på Landshypotek Bank, i en intervju med SvD.

Även på länsnivå är variationerna tydliga

I Stockholms län motsvarar villalånet i snitt 31 procent av hushållens inkomster, medan Västernorrlands län ligger lägst på 11 procent. För riket som helhet är andelen 18 procent.

Samtidigt innebär en hög andel inte nödvändigtvis små marginaler. I många storstadskommuner är inkomsterna också högre, vilket gör att hushållen ofta har relativt gott om pengar kvar efter boendekostnaderna.

Små avstånd kan göra stor skillnad

Skillnaderna finns inte bara mellan storstad och landsbygd, utan även inom samma län.

– Är man beredd att titta utanför de största städerna finns det många kommuner där villalånet tar en väldigt liten del av inkomsten. Det behöver inte handla om att flytta långt ut på landsbygden. Ofta räcker det att söka sig några mil bort eller till en annan kommun inom samma län för att få betydligt större ekonomiska marginaler och mer pengar över till sparande, fritidsintressen eller annat, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren.

Högst andel av inkomsten (urval):

Solna: 41 %
Sundbyberg: 40 %
Lidingö: 32 %
Stockholm: 29 %
Nacka: 29 %
Låg andel i mindre kommuner

I mindre kommuner, främst i norra Sverige, är bostadspriserna betydligt lägre. Där lägger hushållen ofta tre till fyra procent av inkomsten på villalån, och i fler än 20 kommuner är andelen högst tio procent.

Lägst andel av inkomsten (urval):

Åsele: 3 %
Malå: 3 %
Kramfors: 3 %
Överkalix: 3 %
Sorsele: 3 %

Beräkningen utgår från ett hushåll med två inkomster, 75 procents belåningsgrad, 3 procents ränta och 2 procents amortering.