Svenskarna: rimligt med högre matpriser när lantbrukarnas kostnader ökar

Den senaste tidens ökade kostnader för el, diesel och konstgödsel har skapat en svår situation för många lantbrukare. Nu visar en färsk rapport som Novus gjort på uppdrag av Landshypotek Bank att en överväldigande majoritet av svenskarna tycker det är rimligt att matpriserna stiger när lantbrukarnas kostnader ökar. Samtidigt har viljan att handla svenskproducerad mat stått sig relativt stabilt.

– Det är en stark bekräftelse på att svenskarna tycker det är rimligt att betala mer för en produkt med hög kvalitet från Sverige, om det ökade priset i butiken ger mer pengar till lantbrukaren, säger Per Lindblad, vd på Landshypotek Bank. 

Trots att priserna på el, diesel, livsmedel och mycket annat i samhället ökat kraftigt de senaste månaderna, visar det sig att viljan att handla svenskproducerad mat har stått sig relativt stabilt. Majoriteten (58 %) av svenskarna säger sig vara beredda att betala mer för livsmedel som är producerade i Sverige, vilket är på samma nivå som i augusti.

Vad som är än mer slående är att en överväldigande majoritet (nära 9 av 10 svenskar) svarar att de tycker att det är rimligt att livsmedelspriserna stiger då lantbrukarnas kostnader ökar. Det här visar en färsk enkät bland över 1 000 svenskar, som Novus gjort på uppdrag av Landshypotek Bank.

– Det är glädjande att det verkar finnas en utbredd förståelse för att svenska lantbrukare behöver få betalt för sina produkter. Det visar hur viktigt många tycker att det är med svenskproducerade livsmedel, grön företagsamhet och levande landsbygder. Det finns en stark tilltro till svenska livsmedel och en kvalitet i det svenskproducerade som kan få kosta. Sedan gäller det också att lantbrukaren får del av de höjda priserna genom att få mer betalt för sina produkter, säger Per Lindblad.

Köpfrekvensen av svenskproducerade livsmedel verkar däremot ha minskat, även om den fortfarande är på en relativt hög nivå. Motsvarande sju av tio (70 %) av svenskarna svarade i februari att de oftast försöker handla svenskproducerad mat, att jämföra med närmare åtta av tio (77 %) i augusti.

Så svarade svenskarna – sammanfattning av resultatet:

Köpfrekvensen av svenskproducerad mat har minskat något

• Sedan augusti 2021 har andelen som oftast försöker handla svenskproducerad mat minskat signifikant (7 %-enheter), samtidigt som andelen som handlar ibland har ökat.
• 7 av 10 (70 %) försöker oftast handla svenskproducerad mat; 8 % uppger att de enbart handlar svenskproducerad mat.

Majoriteten fortfarande beredd att betala mer

• Majoriteten (58 %) är beredd att betala mer för livsmedel som är producerade i Sverige, medan 3 av 10 (28 %) inte är det. Inga signifikanta förändringar i frågan sedan augusti 2021.

Bred förståelse för höjda livsmedelspriser

• Nära 9 av 10 (88 %) tycker det är rimligt (ganska eller mycket rimligt) att livsmedelspriserna stiger när lantbrukarnas kostnader ökar.
• 4 av 10 (44 %) anser att det är mycket rimligt att livsmedelspriserna ökar då lantbrukarnas kostnader ökar.

Novus-rapporten med diagram bifogas och kan även läsas här.

Om undersökningen
Novus har genomfört 1006 webb-intervjuer genom Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel som ger representativa resultat. Deltagarfrekvensen bland de inbjudna var 61 %. Fältperioden var 27 januari – 2 februari 2022.

Det finns inget som tyder på att bortfallet skulle snedvrida resultatet, utan undersökningen är åsiktsmässigt representativ för den grupp som skulle undersökas, och de slutsatser som presenteras i undersökningen gäller hela populationen. Undersökningen har gjorts på uppdrag av Landshypotek Bank. 

Kontakta för ytterligare information
Jonas Feinberg, presskontakt Landshypotek Bank, 070-349 24 10, jonas.feinberg@landshypotek.se
Ieva Englund, undersökningsledare Novus, 072-070 04 10, ieva.englund@novus.se

Landshypotek – finansiering av jord- och skogsbruk sedan 1836
Landshypotek grundades 1836 och är idag till utlåningen en av de tio största bankerna i Sverige. Banken räknas vara av systemvikt för jord- och skogsbruksnäringen. Historiskt lånar kunderna till jord och skog men banken växer nu även inom bolån till hus samt sparande. Landshypotek Bank ägs av dess cirka 37 000 jord- och skogsbrukskunder organiserade i en ekonomisk förening, har drygt 210 medarbetare och verkar över hela landet.