Vårbruket ser relativt bra ut i Norrbotten

I en tid präglad av osäkerhet är vårbruket avgörande för både svenskt lantbruk och landets livsmedelsförsörjning. För lantbrukare i Norrbotten ser läget trots allt ganska bra ut.
Som en av årets mest avgörande perioder i jordbruket präglas vårbruket av både stora förväntningar och en viss nervositet. Mycket står på spel – både för den enskilda lantbrukaren och för Sveriges livsmedelsförsörjning i stort.
Landshypotek har tagit pulsen på vårbruket runt om i landet. En lantbrukare i Norrbotten beskriver läget i regionen som överlag positivt.
– Jag uppfattar att läget är ganska bra. Vi ser ut att få ett tidigt vårbruk och har du god produktion på dina djur kommer man troligen kunna göra vinst även i år. Trots högre priser på energi. Det är fler investeringar på gång ute på gårdarna nu än det var för ett par år sedan, vilket är mycket positivt, säger Hulda Wirsén som är lantbrukare i Överkalix och förtroendevald i Landshypotek.
På grund av den mycket kalla vintern har det inte varit så mycket snö, och i kombination med tidig värme så har snön tinat bort snabbt. Samtidigt finns djupare tjäle som måste tina innan det är läge för vårbruk och sådd.
– Vi har börjat sprida gödning på vallarna, men det finns tjäle kvar på sina håll så vi stressar inte med vårbruket ännu. Sådd kanske kommer påbörjas nu i första veckan i maj, något tidigare än vanligt alltså.
På gården odlar de vall och vårkorn som både ensileras som grönfoder och tröskas, eftersom de bor i Norrbotten och har mjölkproduktion. Här är tuffare odlingsförutsättningar för andra grödor.
– Allt vi odlar kommer utfodras till de egna djuren. En spannmålskalkyl för avsalu ser inte så bra ut, men eftersom vi har mjölkkor är kalkylen ändå ganska bra.
Mer om lantbruken i Norrbottens län
Jordbruket i länet karaktäriseras av vallodling och djurhållning där mjölkkor och köttproduktion är vanligast. Många jordbruksföretag kombinerar sitt lantbruk med skogsbruk och entreprenad.
- Länet har drygt 1 % av landets åkermark. Med länets stora landareal utgör åkermarken endast 0,3 % och finns i längs med kusten och älvdalar.
- Länet stod 2025 för 0,1 % av Sveriges totala spannmålsskörd och cirka 1 % av landets totala vallskörd. Den spannmål som odlas används främst till foder. Spannmålen är också viktig som avbrottsgröda i växtföljden som domineras av vall.
- Klimatet gör att flera grödor inte är lämpliga på samma sätt som i andra delar av landet, då vintern är längre och växtodlingssäsongen kortare. Klimatet har också fördelar som t.ex. att vissa typer av ogräs och växtsjukdomar är mindre vanliga.
Generella utmaningar med årets vårbruk – ekonomi, väder och osäkerhet
Många av årets stora utmaningar bland lantbrukare runt om i landet uppges i första hand vara ekonomiska och strukturella, men även väderförhållanden och vinterskador på höstsådda grödor påverkar förutsättningarna inför vårbruket:
- Geopolitisk osäkerhet som påverkar kalkyler
- Höga priser på diesel, energi och handelsgödsel
- Oro för tillgång på insatsvaror
- Risk för högre kapitalkostnader
- Låga och osäkra spannmålspriser
- Många grödor har inte överlevt vintern
Bild: Snart så! Hulda Wirsén inspekterar om jorden på gården i Överkalix är redo för sådd.
Landshypotek – finansiering av jord- och skogsbruk sedan 1836
Landshypotek har varit i kraftig tillväxt de senaste åren, som kundorienterad utmanarbank inom låna och spara. Kunderna uppskattar den enkla och öppna banken med transparenta villkor inom bolån och spara, liksom den kundnära kompetensen och cirkulära affärsmodellen inom jord och skog. Med tydliga värderingar upplevs banken för allt fler kunder som ett starkt alternativ på bankmarknaden. Landshypotek grundades av kunder redan 1836. Banken har tjänster inom låna och spara, ägs av jord- och skogsbrukskunderna, och verkar över hela landet.
Kontakta för mer information
Vill du tala med en lantbrukare som kan kommentera läget i din region?
Presskontakt:
Jonas Feinberg, Landshypotek Bank, 070-349 24 10