Så får du koll på olika räntor

Snittränta, listränta eller effektiv ränta? Det är inte helt enkelt att navigera bland olika räntebegrepp. Vi reder ut begreppsdjungeln och ger dig räntekoll.

Var kan jag få den bästa räntan? Svaret på den frågan blir en motfråga: vilken ränta menar du? Banker och låneinstitut sätter sina egna räntor och för att kunna jämföra olika aktörer och hitta det spar- eller lånealternativ som passar dig bäst behöver du förstå viktiga räntebegrepp, som till exempel listränta, snittränta och effektiv ränta.

Vad betyder de olika räntebegreppen?

Listränta

Listräntan anger bankens officiella ränta. Eftersom räntan är individuell och påverkas av en rad faktorer, som till exempel hur stort lån du har, så säger listräntan ingenting om vilken ränta du i själva verket får.

Snittränta

Snitträntan är den genomsnittliga ränta som banker gett till sina kunder under en viss period. Eftersom alla aktörer som erbjuder bolån måste uppge sin snittränta kan man se vem som ger den lägsta snitträntan. Vad man dock behöver ha i åtanke är att nivån på snitträntan hänger ihop med vem banken ger lån till. Om bara de med väldigt bra ekonomi beviljas lån kan banken visa upp en mycket låg snittränta. Vad som inte framkommer är att få beviljats lån. Snitträntan ger alltså ingen fullständig bild av vad du får för ränta.

Effektiv ränta

Den effektiva räntan består av den nominella (grundläggande) räntan plus de avgifter som läggs på lånet som till exempel ansökningsavgifter och aviavgifter. Den effektiva räntan är bra att utgå ifrån när du jämför olika boräntor eftersom den talar om exakt vad ditt lån kommer att kosta. Den effektiva räntan påverkas av hur ofta du betalar av dina lån.

Rörlig ränta

Den rörliga räntan förändras över tid och kan både gå upp och ner. Rörlig ränta är vanligast för konto- och kortkrediter samt andra lån utan säkerhet men används inte för bolån.

Olika räntebindningstider för bolån

Räntan på ett bolån är oftast bunden. Bolånen kan ha olika räntebindningsperioder, vanligen mellan tre månader och tio år. Vid lån med bunden ränta är räntesatsen densamma under hela räntebindningsperioden och följer därför inte med eventuella ränteuppgångar eller nedgångar. Kunden kan välja att ha flera bolån med olika räntebindningsperioder.

Väljer kunden en räntebindningstid på tre månader justeras räntan var tredje månad för att följa marknadens upp- och nedgångar. När en längre bindningstid upphör omvandlas räntan vanligtvis till tremånadersränta.

Reporänta

Reporäntan är den ränta som bankerna får när de lånar pengar eller placerar pengar hos Riksbanken med en dags löptid. Riksbanken använder reporäntan som signalränta. Detta görs genom att presentera en räntebana, en prognos över var dagslåneräntan kommer att ligga den närmaste framtiden. Eftersom förändringar i reporäntan direkt påverkar finansieringsräntorna brukar den även kallas för styrränta.

Inlåningsränta

Inlåningsränta är ett annat ord för den sparränta som du får på dina sparkonton. Nivån på sparräntan styrs i stor utsträckning av reporäntan men även andra marknadsfaktorer.

Ett annat begrepp som är bra att som kund ha koll på är den statliga insättningsgarantin.  Vad innebär den?

Insättningsgaranti

Många banker och kreditinstitut, men inte alla, erbjuder sparkonton som omfattas av den statliga insättningsgarantin. Insättningsgarantin är ett skydd för dig som kund och innebär att du får ersättning av staten om det institut där du har dina pengar går i konkurs, eller om Finansinspektionen beslutar att insättningsgarantin ska träda in. Mer om insättningsgarantin går att läsa på Riksgäldens hemsida.

Läs mer

Allt vanligare att ha flera banker

Läs mer
Läs mer

Fyra anledningar att byta bolånebank

Läs mer