Regenerativt jordbruk – ur en lantbrukares perspektiv

Regenerativt jordbruk har blivit ett begrepp som dyker upp allt mer ofta. Men vad innebär det egentligen och hur kan du som lantbrukare tänka om du är intresserad av att ställa om ditt lantbruk till att vara regenerativt? Vi har träffat lantbrukaren Roland Höckert som för några år sedan valde att ta steget och ställa om lantbruket på Godegården på Varaslätten.

Vad är regenerativt jordbruk?

– I korta drag skulle man kunna säga att det handlar om att ha en jord som mår bra. För en jord som mår bra ger också växter som mår bra. Så det är ett sätt att bruka jorden med målet om en bördig jord, det vill säga en jord som är levande, står emot påfrestningar och som har en förmåga att reparera sig. Tyvärr har begreppet regenerativt jordbruk använts slentrianmässigt och det finns en stor risk att ordet kommer att devalveras.

Hur vanligt är det med regenerativt jordbruk i Sverige?

– Det är betydligt vanligare än man kan tro och det är många som är intresserade. Det som är både utmanande men framförallt spännande är att det finns många olika metoder och arbetssätt under samlingsnamnet, vilket gör det svårt att säga vad som är rätt eller fel. Det enda som knyter ihop oss som tillämpar regenerativt jordbruk är att åkermarken ska vara grön året runt – att helt enkelt ha mycket biomassa som arbetar för att öka bördigheten, motståndskraften och kolinlagringen i marken så många dagar om året som möjligt.

Hur fick du upp intresset för regenerativt jordbruk?

– Det var genom ett växtodlingsprojekt inom livsmedelsindustrin som jag var delaktig i som jag förstod att det inte räcker att odla marken så som jag tidigare gjort. Jag har ett samarbete med Polarbröd och levererade under flera år i rad spannmål med samma proteinhalt, men plötsligt visade det sig att glutenhalten hade börjat avvika och det blev omöjligt att baka bröd på mjölet. Samtidigt fick jag problem med kvaliteten med en annan gröda. I samband med mina kvalitetsutmaningar kom jag i kontakt med en rådgivare i Danmark som berättade för mig att det har med jordhälsan att göra och att mina jordar troligtvis inte var så friska som jag trodde. Så för min del var det motgångar och utmaningar i kvaliteten som satte fart på mitt intresse. Jag insåg helt enkelt att det inte räcker att odla marken på det sätt som jag gör och att jag behövde ställa om och jobba med jordhälsan. Så det var där och då som jag fick upp ögonen för regenerativt jordbruk. Detta var 2018 och sedan dess tar vi på Godegården successivt ett steg i taget mot ett nytt bruknings- och synsätt på vad som är hållbart i framtiden.

Vilken omställning har du gjort på din gård?

– Vi har påbörjat vår omställning på Godegården och jobbar idag efter odlingsmetoder som utgår ifrån fem steg:

  1. Vi analyserar jorden för att lära känna jorden ordentligt och säkerställa balans bland mikroämnen för att kunna bygga mullhalt och bördighet. På mina marker var det brist på koppar, svavel och bor vilket vi nu har tillfört.
  2. Vi håller marken täckt med grön biomassa året runt för att kunna lagra in kol och minska risken för erosion samtidigt som sockerarter når markens organismer.
  3. Vi flatkomposterar genom att fräsa 3-5 cm i den gröna täckgrödan innan vi sår en ny gröda, vilket skapar en såbädd utan att ytterligare markbearbetning krävs.
  4. Vi låter idisslare beta på åkermarken och tillsätter mjölksyrebakterier för att tillföra jorden gynnsamma bakterier och svampar som krävs för flatkomposteringen.
  5. Vi gör plantsaftsanalyser under växtsäsongen för att se vilka ämnen som behöver tillsättas för att vitalisera plantan och stimulera fotosyntesen. På så sätt ökar vi mulluppbyggnaden genom att öka kraften i kolpumpen – det vill säga friska grödor som växer.

Vilka utmaningar finns det med regenerativt jordbruk?

– Den största utmaningen är att det egentligen inte finns någon forskning utan det gäller att testa sig fram och hitta sätt som fungerar för den plats vi verkar på. Ytterligare en utmaning är just att det är så brett. Var ska man börja? Vad får jag ut mest av? Det enda som är säkert är att jag inte kommer att se resultatet av mina investeringar samma år som jag gör dem, vilket är utmanande. Arbete med jordhälsan kräver långsiktighet och nyttan hamnar på balansräkningen. Att värdera vad en procent bättre bördighet är värd är otroligt svårt. Så det handlar mycket om att lita på magkänslan. Och min magkänsla säger att om jag har en frisk jord borde jag få friska grödor.

Vilka är möjligheterna?

– Många! Vi vet att vi har jordar som eroderar med vatten och vind och gör vattendrag bruna samtidigt som flera ton åkerjord försvinner varje år. Vi vet att den största risken vi har för låga skördar är för mycket eller för lite regn och att vi inte kan odla utan blommande växter, samtidigt som vi vet att vi människor är beroende av en hög livsmedelsproduktion. Det regenerativa jordbruket kan lösa många av de utmaningar vi lever med idag genom att få ett odlingssäkert system som är robust och där mycket handlar om att skapa mångfald – att ha många växter som skapar ett större och mer varierat mikroliv i jorden. Det i sin tur leder till friskare jordar med mindre patogener, en ökad mullhalt, fler maskar som luckrar jorden och ger rötterna utrymme att nå djupare, mindre sjukdomar och en jord som läcker mindre klimatgaser vilket ger en mer effektiv omvandling.

Några råd till den som vill veta mer eller ställa om?

– Börja med att kolla på Youtube. Få upp ögonen för hur dagens jordbruk och framtidsprognoserna för det ser ut. Då tror jag att du kan bli mottaglig för att lära dig mer om andra sätt som håller även i framtiden. Om du tycker att det verkar intressant är nästa steg att sätta din egen strategi och plan för hur du ska ställa om. Det finns en uppsjö sätt att nå samma mål – en del jobbar med bakterier, en del med mångfaldsgrödor och en del med idisslare, för att nämna några. Det viktiga är att du hittar de sätt som du tror på. Och glöm inte att njuta av resan och att leva! Det kommer ta ett tag innan du når dina mål men det handlar om att vara på väg och göra något bättre än vad vi har gjort tidigare.

Läs mer

Landshypoteks Martin Kihlberg efterfrågad talare i taxonomifrågan

Läs mer
Läs mer

Köpa fastighet? Så stöttar banken inför köpet

Läs mer
Läs mer

Lantbruket och klimatet del 1 - Lars-Johan Merin

Läs mer