Möt skogsägarna Staffan och Martin i Tingsryd

Kan ni berätta om ert skogsinnehav?
– Absolut, vi har idag ett skogsinnehav på totalt 603 hektar varav 514 hektar är produktiv skogsmark. Skogen är fördelad på olika skiften och vi köper till lite ibland när det kommer ut något som vi tycker passar, berättar Martin.

Kan ni berätta hur historien bakom er skog ser ut?
– Min far tog över skogen från sina föräldrar, de var sex syskon. Nu är min son med som tredje generation. Utöver det har vi köpt till och utökat arealen och så har det rullat på ett tag, berättar Staffan.

– Mina två systrar var också med innan men vi löste ut dem då de inte har samma intresse för skogen. Nu äger jag och min far skogen, tillägger Martin.

Vill ni berätta hur ni bedriver ert skogsbruk idag?
– Vi försöker driva det så produktivt som möjligt. När vi har avverkat planterar vi direkt, efter fem år gör vi en första röjning, främst mot björksly. Efter det brukar vi göra en produktionsröjning innan första gallringen, sen gallrar vi skogen runt 20 års ålder. Därefter låter vi skogen stå kanske fem till sju år innan nästa gallring sker. Genom att röja och gallra ger man träden plats och förutsättningar att växa och nå sin fulla potential. Om allt går bra och vi klarar oss utan storm, insektsangrepp eller liknande så brukar vi slutavverka när skogen är 60–65 år, berättar Martin.

Har ni certifierat skogen?
– Ja, vi är dubbelcertifierade, PEFC och FSC, säger Staffan.

Varför har ni valt att certifiera?
– Det är både för naturvården och ekonomin. Vi har ungefär 6,1 procent av arealen som NO- eller NS-skog. Man måste ha minst 5 procent avsatt för naturvård för att få certifieringen, certifieringen innebär att vi får ungefär 40 kronor extra per kubikmeter på allt vi avverkar, säger Staffan.

– Certifiering är jätteviktigt för industrin. Virke utan certifiering är svårt att sälja, konsumenterna kräver det. Vid certifierad avverkning ska levande träd lämnas, högstubbar och död ved för insekter och fåglar finnas kvar. Vissa trädslag, som särskilt värdefulla lövträd; asp, sälg, rönn och ädellövträd, får man inte hugga. Det är många regler som man måste följa, tillägger Martin.

Har ni någon annan verksamhet utöver skogen?
– Nej, det är skogen vi lever av och alltid gjort. Vi är självständiga företagare som utför olika uppdrag i skogen, säger Staffan.

Vad har ni gjort i skogen under året?
– Vi har planterat, röjt, gallrat, slutavverkat och markberett. Vi har också grot-skotat, vilket innebär att man samlar grenar och toppar efter avverkning, dessa flisas sedan ner och går till fjärrvärme. Vi har också markberett med grävmaskin på blöta marker, så plantorna som vi planterat kommer upp lite i höjd, berättar Martin.

Har ni märkt av klimatförändringar i ert skogsbruk?
– Ja, mindre nederbörd gör att vi sätter mer tall i dag i stället för gran. Idag sätter vi ungefär 60 % tall och 40 % gran. Tallen har djupare rotsystem vilket gör att den inte är lika känslig för torka och beroende av nederbörd som gran, berättar Staffan.

– Tidigare var problemen mer kopplade till blöta marker, nu är det snarare vattenbrist, säger Martin.

– Brandrisken är något jag tror kommer bli värre. Det kommer att brinna mer, det är tyvärr bara en fråga om när. Även stormar, stormen 2005 drabbade oss, då hade vi runt 15 000 kubikmeter totalt som föll ned, men det var hanterbart, säger Staffan.

– Vi sköter skogen annorlunda i dag än då. Mindre gammal och hög skog, vi har försökt anpassa vår skog för storm och klimat, säger Martin.

– Det forskas mycket på nya trädslag och mer tåliga varianter, så förhoppningsvis kommer det bra lösningar framåt, ifall vi skulle behöva anpassa skogen ytterligare, tillägger Staffan.

Har ni några framtidsplaner för skogen?
– Tanken är att det ska rulla på. Vi följer skogsbruksplanen och försöker ligga i framkant, så att vi åtgärdar när skogen slutar växa optimalt, säger Martin.
Och vi köper gärna till fastigheter om de ligger bra till, säger Staffan.

– Men man får inte köpa mer än man orkar sköta. Det måste fungera både praktiskt och ekonomiskt, tillägger Martin.

Vad tycker ni är det bästa med att äga skog?
– Friheten. Att se att det växer och att man förvaltar det och lämnar vidare till nästa generation i gott skick. Det är inte för att köpa och sälja snabbt utan det här är något som ska finnas kvar, säger Staffan.

– Jag tycker det är roligt att se det växa. Det man planterade när man var yngre är nu en skog, det är häftigt. Det är även kul att se hur värdet på skogen ökat, det är något man ser tydligare idag än tidigare, avslutar Martin.

Artikeln är tidigare publicerad som en del i Landshypoteks Effektrapport 2026