Sänkt matmoms – ett bra tillfälle att välja svenskt
1 april 2026 sänks matmomsen tillfälligt från tolv till sex procent. Med en billigare matkasse hoppas regeringen kunna stärka hushållens ekonomi efter en tid av hög inflation och ökade matpriser. Frågor om matpriser och svensk livsmedelsproduktion har fått stort utrymme i samhällsdebatten de senaste åren. Som en bank med rötter i lantbruket har Landshypotek länge följt utvecklingen. Banken har också engagerat sig i frågor som rör en sund och hållbar livsmedelsproduktion med mer svensk mat i matkassen.
Sänkningen av matmomsen gäller under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027 och omfattar livsmedel i dagligvaruhandeln samt hämtmat från restauranger, gatukök och kaféer. Mat som äts på plats – liksom alkohol, tobak och hushållsartiklar – omfattas däremot inte.
Förändringen är en del av regeringens matprispaket som presenterades i höstas. Regeringens ambition är att hushållens ekonomi och köpkraft ska stärkas efter en tid av ökade matpriser och hög inflation.
Som en del i paketet har regeringen tillsatt en matpriskommission för att kunna följa utvecklingen och säkerställa att sänkningen faktiskt märks i konsumenternas plånböcker. Det är Konsumentverket och Konjunkturinstitutet som fått i uppdrag att analysera hur priserna utvecklas.
Blir maten billigare – och hur mycket?
En sänkning av momsen med sex procentenheter innebär i teorin att slutpriset sjunker med cirka 5,36 procent, förutsatt att hela momssänkningen förs vidare till konsumenterna.
Hur stor prisminskningen faktiskt blir är däremot osäkert. Mycket beror på hur dagligvaruhandeln väljer att justera sina priser. Priserna i handeln är inte låsta, utan i ständig förändring. Kritiker har också lyft frågan om huruvida matjättarna kommer att sänka priserna fullt ut – eller om andra kostnadsökningar riskerar att äta upp en del av effekten. Samtidigt kan faktorer som fortsatt inflation, ökade råvarupriser, transportkostnader och högre produktionskostnader på sikt påverka prisbilden och dämpa effekten av momssänkningen.
Matkostnadsparadoxen – dyrt men ändå billigt?
Många upplever att maten blivit dyrare de senaste åren. Det stämmer – men paradoxalt nog lägger svenska hushåll idag en historiskt liten andel av sin disponibla inkomst på mat.
I början av 1900‑talet stod maten för omkring 44 procent av ett genomsnittshushålls inkomster. År 1952 var motsvarande siffra 33 procent. Idag ligger den på cirka 13 procent.
Passa på att välja svenskt när maten blir billigare
De svenska lantbrukarna utgör kärnan i landets matproduktion. Att matmomsen nu sänks kan ge utrymme för fler att göra medvetna val i matbutiken och prioritera svenska och lokala råvaror. Ett något billigare kvitto kan göra det lättare för fler att välja produkter som stärker den svenska livsmedelsproduktionen.
Att välja svenskt är också betydelsefullt i en tid av ökad geopolitisk osäkerhet. Inflationen, pandemins effekter och Sveriges Nato‑inträde har alla tydliggjort behovet av en stärkt självförsörjningsgrad och robusta livsmedelssystem.
Medvetna val
Landshypotek Bank har finansierat svenska lantbrukare i snart 200 år. Idag har banken fler sparare och låntagare än lantbrukare, men engagemanget för ett långsiktigt hållbart brukande av naturens resurser består. Bankens ambition är att bidra till ökad förståelse för matproduktionens villkor och att ge konsumenter verktyg att göra medvetna val.
Som kund hos Landshypotek gör du skillnad – på riktigt. Banken ägs av svenska lantbrukare, och det är till dem som bankens vinst går. Det innebär att du, oavsett om du sparar eller lånar hos banken, är med och möjliggör svenskproducerad mat, välskötta skogar och en levande landsbygd.
– I en mer osäker omvärld blir det ännu viktigare med en stark inhemsk livsmedelsproduktion. Varje medvetet val i butik bidrar till den långsiktiga hållbarheten, säger Joshua Prentice, matintresserad hållbarhetsanalytiker på Landshypotek.
Han hoppas att momssänkningen kan inspirera fler att välja svenskt.
– När du handlar i matbutiken har du möjligheten att göra ett aktivt val. Nu när matkassarna väntas bli billigare hoppas jag att fler tänker till och väljer svenska råvaror. Det gör konkret skillnad för lantbruket.
