Därför ska du välja svensk gris
Julen väntar runt hörnet och för många är julskinkan en självklarhet på julbordet. Kanske har även du märkt av att den i år är dyrare än någonsin, fast är den verkligen det egentligen? Det finns många värden som inte syns för blotta ögat som är väl värda att betala lite extra för. Tillsammans kan vi säkerställa vi har en svensk grisproduktion i Sverige med grisar som mår bra året om. Låt oss djupdyka i den svenska grisproduktionen så kanske valet i matbutiken blir enklare.
Grisen – en allätare
Grisen har länge varit en naturlig del av kretsloppet på gårdarna. För länge sedan var det inte ovanligt att varje gård och hushåll hade en gris som åt av hushållets rester. Grisar är nämligen allätare och duktiga på att omvandla sådant som är rester i våra ögon till livsmedel som vi kan tillgodogöra oss i form av griskött. Till stor del är det samma sak metod inom den moderna grisproduktionen, även om allt sker i betydligt större skala. En stor del av grisarna som föds upp äter restavfall från livsmedelsindustrin – till exempel restprodukter från öltillverkning, vassle från mejeriproduktionen, drank från sprittillverkning eller resterna från rapsoljeframställning. Utöver det så utgör spannmål en viktig del av grisens kost.
Grisproducenterna finns där andra livsmedel produceras
Sverige är inget stort grisproducerande land och står endast för 1 procent av de grisar som föds upp inom EU. Däremot så står de svenska grisföretagarna högt i anseende och förtroendet för svenskproducerad gris är högt bland svenska konsumenter. Självförsörjningsgraden uppgick 2021 till 83% vilket är betydligt högre än snittet för alla livsmedel som endast når till 50%.
Det finns ca 1 100 grisföretagare i Sverige och de finns ofta i samma bygder där det produceras mycket livsmedel– det vill säga på landets slätter i Östergötland, Västergötland, Halland och Skåne. 90% av alla livsmedel produceras i Götaland och Svealand så att grisproducenterna återfinns här är inte så konstigt då grisproduktionen kräver foder från åkrarna, använder restprodukter från annan livsmedelsproduktion och att gödsel från produktionen kran spridas på åkerarealer och återgå som näring till jordarna. Totalt finns det knappt 1 400 000 grisar hos landets grisproducenter. Trenden som vi ser generellt inom lantbruket är att vi har färre företag med större besättningar vilket även gäller för grisföretag. De som är duktiga grisföretagare har råd och möjlighet att satsa och bygga ut samtidigt som mindre företagare slås ut.
Det kostar att föda upp en svensk gris
I Sverige är djurskyddslagstiftningen och kravet på lantbrukare generellt sätt betydligt tuffare jämfört med många andra länder. Att kraven är högt ställda är bra, inte minst för grisarna. Men för grisföretagaren kommer de högt ställda kraven med ökade kostnader. Kostnader som behöver synas på prislappen i affären. Här är tre saker som påverkar den svenska grisföretagaren:
Svenska grisar är bland världens mest skyddade
Sverige har världens mest omfattande djurskyddslag. I Sverige vill vi alltså att djuren ska må bra, födas upp med respekt och ha möjlighet att bete sig så naturligt som möjligt. Bland annat har vi lagkrav på att djur som grisar ska kunna ha halm att böka runt i, större ytor att röra sig på och att slakt alltid sker med bedövning. I jämförelse med EU:s djurskyddslagstiftning ligger Sverige långt i framkant.
Låg antibiotikaanvändning är viktigt för både gris och människa
Genom en lång tradition av förebyggande hälsoarbete för djur har Sverige idag lägst antibiotikaanvändning i hela EU. Sunda djurhållningssystem och sjukdomsbekämpning ger friska djur och har utrotat många av de sjukdomar som fortfarande är vanliga i övriga Europa. De grisar som ändå blir sjuka, behandlas i hög utsträckning individuellt i stället för i grupp, som är mer vanligt i andra länder. Detta är inte bara viktigt för djuren men det bidrar även till högre livsmedelssäkerhet och minskar risken för antibiotikaresistens hos människor.
Lägre klimatpåverkan från den svenska grisproduktionen
Sverige har naturligt goda förutsättningar för att odla foder till lantbrukets djur. Vilket foder som grisen äter har stor betydelse för grisköttets klimatavtryck. Att ta till vara på restprodukter från livsmedelsindustrin och närproducerat foder minskar påverkan rejält. De svenska grisarna får en mycket liten andel soja som del av sin kost och det finns krav på att den ska vara ursprungsmärkt och inte vara odlad på mark som tidigare varit regnskog. Utöver fodermixen så sker det löpande en omställning till förnybar energi hos lantbrukare runtom i Sverige och här spelar grisen roll. Gödsel från grisproduktionen kan rötas och användas som biogas eller el som i sin tur kan värma stallar eller användas som drivmedel av det lokala bussbolaget.
Källor:
