Svag skörd för lantbruken på Gotland
Skörden kan nu börja summeras för lantbrukarna på Gotland. Ett ogynnsamt väder, med först torka ihop med frost och sedan stora mängder regn, har gjort att lantbrukarna bedömer att skörden bli sämre än normalt.
Skörden är en av årets viktigaste händelser inom lantbruket. I en tid präglad av stor osäkerhet och höga kostnader får den ännu större betydelse, för både lantbruksföretagare och livsmedelsförsörjningen i stort.
– Det är skönt och viktigt att lantbrukarna nu får facit för årets växtsäsong, trots en särskilt utmanade skördeperiod. Kostnaderna har ökat markant i lantbruket och därmed också de ekonomiska riskerna för lantbrukarna. Vi räknar med att lantbrukarna har investerat dubbelt så mycket pengar i årets skörd jämfört med tidigare år. Nu ser vi att skörden är bärgad på flera håll med en inte alltför stor negativ avvikelse och vi får inte en upprepning av det bedrövliga torråret 2018, vilket hade varit väldigt problematiskt för svenskt lantbruk särskilt i detta ekonomiska läge, säger Per Lindblad, vd för Landshypotek Bank.
Höga kostnader på viktiga insatsvaror, som drivmedel och gödsel, innebär påfrestningar för lantbruksföretagarna.
För de gotländska lantbruken har året inneburit stora utmaningar. Det var för lite regn under vår och försommar vilket slog hot mot skördevolymerna.
– Vi fick väldigt lite nederbörd under april, maj och juni, den period när grödorna behöver det. Regnet som sedan kom orsakar tyvärr problem genom att skörden blir utdragen. Uppskattningsvis får vi ut kanske 60 procent av en normal skörd, säger Fredrik Smitterberg som är lantbrukare i Hemse på södra Gotland.
Vädret har påverkat grödorna i olika grad.
– Höstrapsen och vårkornet är det som har gått allra sämst, medan ärtor och höstvete klarat sig något bättre. Höstrapsen tog förmodligen också stor skada av frosten i början på sommaren. På Gotland är vi vana vid att det ibland kommer torrår, men det blir extra tufft i år när vi har så höga kostnader, säger Fredrik Smitterberg som också är föreningsordförande för Landshypotek på Gotland, och har ett stort nätverk av lantbrukskollegor i regionen.
Mer om lantbruken på Gotland
Länet har den största andelen jordbruksareal i förhållande till sin befolkning. Med det följer att lantbruket och livsmedelsindustrin i länet skapar drygt 1 000 heltidsjobb, vilket är den högsta siffran i landet i förhållande till invånarantal. Utmärkande för Gotland är också en hög andel grönsaksodlare och en relativt stor mjölk- och nötköttsproduktion. Därutöver är lantbruksföretagen en viktig motor för andra serviceyrken i närområdet.
Mer om skördeläget på nationell nivå och i flera regioner: Se bifogad pdf.
Landshypotek – finansiering av jord- och skogsbruk sedan 1836
Landshypotek grundades 1836 och är idag till utlåningen en av de tio största bankerna i Sverige. Banken räknas vara av systemvikt för jord- och skogsbruksnäringen. Landshypotek Bank ägs av dess cirka 35 500 jord- och skogsbrukskunder organiserade i en ekonomisk förening, har drygt 230 medarbetare och verkar över hela landet.
Kontakt för mer information
Jonas Feinberg, presskontakt Landshypotek Bank, 070-349 24 10