Beredskapsodlarens bästa tips – så enkelt kan du odla mat hemma

Allt fler funderar över var maten kommer ifrån – och vad som händer om den plötsligt inte finns där som vanligt. För Annelie Engkvist är beredskapsodling ett sätt att möta den frågan i praktiken.

Hon beskriver också Sveriges livsmedelsberedskap som sårbar, inte minst på grund av det stora importberoendet. Utan tillgång till viktiga insatsmedel är förutsättningarna svaga, och självförsörjningsgraden uppskattas till omkring 50 procent –och då gäller det främst spannmål, morötter, socker och ägg. Om inte importen av konstgödsel, bekämpningsmedel eller drivmedel fungerar så är självförsörjningsgraden betydligt lägre.

”Sunt bondförnuft”

– Sverige har en god potential att kunna mätta befolkningen i kris, men infrastrukturen är idag sårbar. Odlingssystemen behöver göras mer långsiktigt hållbara, så att vi förutom att producera mat även bygger bördiga matjordar och stimulerar biologisk mångfald. Både odlingen och lagerhållningen behöver fördelas jämnare över landet, säger Annelie. 

Hon konstaterar också att frågan om beredskap länge har en nedtonad roll i samhällsdebatten.

– Efter kalla krigets slut monterades beredskapslagren ner, eftersom inte hotet mot Sverige ansågs stort längre. I Sverige är vi snabba på att anpassa oss och hoppa på trender. Det är positivt att vi är öppna, men vi är också naiva. Det vi skulle kunna kalla ”sunt bondförnuft” och en jordnära syn på livsmedelsförsörjningen har försvunnit, och det behöver vi återinföra.

Oroligt omvärldsläge påverkar oss

De senaste åren har intresset för beredskap ökat, inte minst på grund av oroliga omvärldshändelser. Enligt Annelie har störningar i globala transporter fått fler att reflektera över hur sårbart livsmedelssystemet är.

– När Hormuzsundet stängde tror jag att fler började tänka, säger Annelie.

Samtidigt menar hon att steget från oro till handling ofta är stort – vissa väljer att blunda, andra att skaffa sig mer kunskap. Beredskap handlar heller inte nödvändigtvis om krig.

– Det kan lika gärna vara en översvämning eller ett transportproblem som påverkar tillgången på mat, förklarar Annelie.

Från hobbyodling till beredskapsodling

När beredskap ska omsättas i praktiken krävs, enligt Annelie, ett nytt sätt att se på odling. Hon skiljer tydligt mellan hobbyodling, som ofta är luststyrd och präglas av variation, och beredskapsodling som utgår från behov och prioriteringar – vilka grödor som ger mest näring och energi, kräver minst insats och går att lagra över tid.

Det är inte dyrt att komma igång

En vanlig missuppfattning är att odling kräver stora investeringar. Men enligt Annelie är det tvärtom.

– Det är väldigt demokratiskt att odla sin egen mat. För det kostar inte mycket pengar. Man behöver inte köpa dyra redskap eller prylar.

För den som vill odla beredskap är Annelies råd tydligt. Det handlar om att tänka annorlunda och vänja sig vid andra råvaror än dem vi ofta väljer i dag.

– Vi kommer att bli tvungna att laga mat på andra råvaror. Mer baljväxter, mer rotsaker och tyngre grönsaker. Lite mer husmanskost.

Det går att odla – oavsett hur du bor

Beredskapsodling är inte reserverad för den som äger mark. Enligt Annelie finns det goda möjligheter att odla även i lägenhet.

– Har du balkong kan du odla på höjden, till exempel störbönor och ärtor. De ger mycket mat på liten yta och är dessutom kvävefixerande, vilket bidrar till en mer näringsrik jord.

Den som saknar balkong behöver inte misströsta. Groddar och kryddor kräver lite utrymme men kan bidra med både vitaminer och smak. Den som bor i lägenhet kan också engagera sig i gemensamhetsodlingar – allt fler tätorter och städer skapar utrymmen för sådana initiativ.

Och för den som vill komma igång är rådet att börja med en gröda som är lätt att lyckas med.

– Börja med potatis. Den är lättodlad, energirikare än de flesta grödor och går att odla i hink, på gräsmatta eller i pallkrage.

Bilden på Annelie Engkvist är tagen av Lena Granefelt.