Häxan som blev påskkärring

Kvasten är smord och katten är redo. Enligt gammal folktro beger sig häxorna till Blåkulla för att umgås med djävulen under natten till skärtorsdagen. I dag är det istället påskkärringar och påskgubbar som utan onda avsikter knackar på dörren. Snart är det påsk igen och kanske dyker en påskkärring upp i din närhet? Här får du veta mer om bakgrunden till traditionen.

För många av oss har påsken tappat sin religiösa innebörd. Men det finns vissa traditioner vi inte kan tänka oss att kompromissa med; vi äter påskägg, barnen går påskkärring och vi pyntar med påskris.

Att klä ut sig till påskkärring och pryda påskriset med små häxor har sitt ursprung i de stora blodiga häxprocesserna på 1600-talet. Enligt folktron bjöd djävulen in häxorna till fest på skärtorsdagen. Därför kallas natten till skärtorsdagen för ”Häxornas natt”. Häxorna associeras ofta med sina kvastar och svarta katter som förstärkte deras magiska kraft. Det sades att häxorna behövde speciella smörjhorn med magisk salva för att få sina kvastar att flyga, men efterhand ersattes smörjhornet med en kaffepanna när häxorna avbildades.Påskägg

Skrämskott och påskeldar

Under 1600-talet var skräcken för häxor så stor att närmare trehundra kvinnor avrättades efter plågsam tortyr. Den sista häxdomen i Sverige avkunnades 1704. Men först 1779 försvann bestämmelserna om dödsstraff för trolldom i den svenska lagen.

Ett sätt att skydda sig mot häxor var att skrämma dem med skott och smällare, men även genom att tända påskeldar. Det är därför vi idag ibland tänder fyrverkerier kring påsk. I vissa delar av landet är det även tradition att tända påskbrasor, framför allt i de västra delarna av Sverige.

Traditionen att barn klär ut sig till påskkärringar och -gubbar är idag förknippat med något mer oförargligt. När det startade är okänt, men det existerade åtminstone vid 1800-talets början i västra Sverige och spred sig sedan under 1900-talet. Idag är det vanligt med påskkärringar över hela Sverige och i Finland. Nuförtiden är påskkärringarna i väst i farten på påskaftonen, medan skärtorsdagen är vanligare i östra Sverige. Att vi klär ut barnen till både påskkärringar och påskgubbar anses vara en modern utveckling av att en del pojkar inte velat klä ut sig till gummor. Istället har de fått vara trollkunniga gubbar.

Källor: nordiskamuseet.se, hogtider.wordpress.com

Fakta om påskkärringar

  • Idag präglas traditionen av utklädda barn och ungdomar som knackar på dörren för att lämna påskkort, önska glad påsk och hoppas på att få godis i sin medburna korg.
  • Till en början imiterade påskkärringarna riktiga häxor. De hade täckande masker, kvast och ibland även smörjhorn och kaffepanna. De kunde också skrämmas genom att till exempel kasta ner sten i skorstenarna.
  • Enligt sägen reser påskkärringarna till Blåkulla för att umgås med djävulen natten till skärtorsdagen. Blåkulla sägs vara det svenska namnet för det tyska berget ”Blocksberg” som är djävulens hemvist.
Läs mer

Hittaut - orienteringsapp sätter Sverige i rörelse

Läs mer
Läs mer

Fyra anledningar att byta bolånebank

Läs mer
Läs mer

Lär känna Landshypotek Bank

Läs mer