Hur kan äganderätten stärkas?

En stor del av Lantbrukspanelen oroar sig för inskränkningar i äganderätten. Här beskriver juristen och experten på äganderätt, Anna Treschow, sin syn på några av utmaningarna för Sveriges lantbrukare - där såväl kostnader som begränsningar alltför ofta inte går att förutse.

På vilket sätt är frågan om äganderätten inom lantbruket aktuell just nu?

– Jord- och skogsbrukares möjligheter att bedriva och utveckla sina verksamheter begränsas. Det beror på flera saker. Dels lager på lager av lagar, förordningar, mål, utpekanden, åtaganden med mera som idag, i många fall, är så många att de därmed är omöjliga att hantera ens för myndigheterna och därför inte sällan hanteras på fel sätt. Det gör det omöjligt för de drabbade att planera sina verksamheter då spelreglerna inte går att förutse. Det gör också att enskilda drabbas av kostnader och begränsningar som de inte hade möjlighet att förutse.

Hur ser du att äganderätten bör stärkas för lantbruksföretagare?

– Det skydd av äganderätten som finns i rättsordningen är egentligen ganska bra, men rättssäkerheten måste stärkas. Äganderätten måste alltså upprätthållas och skyddas mot angrepp från andra men även från det allmänna. Exempel på det är att polisen måste ingripa på bättre sätt vid intrång och hot från djurrättsaktivister samt vid stölder och sabotage på landsbygden. Den gröna näringen måste också skyddas från aktivistisk och felaktig myndighetsutövning. Lagstiftningen måste tillämpas så som den är tänkt att tillämpas och rätt avvägningar måste göras mellan olika samhällsintressen. Dessutom måste våra politiker göra en genomgång av all de lager på lager som tidigare nämnts.

Har det blivit vanligare med inskränkningar i lantbrukares äganderätt?

– Ja, tyvärr. Varför det är så har jag funderat mycket på. Det kan bero på att staten har tappat kontrollen över alla lager som nu anses reglera jord- och skogsbruket och hur dessa var avsedda att tillämpas. Det kan vara så att de som driver den här utvecklingen tror att de gör någonting som är rätt och bra, men inte förstår effekterna av utvecklingen. Att det finns en del grön myndighetsaktivism är idag både belagt och undersökt i olika forskningsprojekt. Det är väl också så att en del anser att det är coolt att agera aktivistiskt idag. Det är viktigt att förstå skillnaden i att som enskild agera aktivistiskt gentemot staten och att som anställd på myndighet agera aktivistiskt mot enskilda, med statens maktapparat i ryggen. Det kan också vara så att det helt enkelt är den historiska kampen om produktionsmedlen som delvis tagit en ny form.

Vad säger egentligen juridiken?

Äganderätten är skyddad av grundlagen. Förvaltningslagen sätter ramar för hur myndighetsutövningen ska och får gå till. Miljöbalken är en ramlagstiftning som idag, i viss utsträckning, tillämpas på sätt som aldrig var avsikten när den kom till. Äganderättsskyddet i grundlagen är tämligen gott för de som orkar stå upp för sig själva. Problemet är alla de som inte kan, vågar eller orkar ifrågasätta myndigheterna. De blir rättslösa. 2018 trädde en ny förvaltningslag i kraft. Den adresserar många av de problem vi ser idag men jag tycker inte att den har fått tillräckligt genomslag hos våra myndigheter.

Vad är fördelarna med ägande jämfört med arrende/hyra ur lantbrukarens perspektiv?

Ägande är väl generellt sett mer fördelaktigt bland annat för att det då är lättare att finansiera nödvändiga investeringar med marken som säkerhet. Ett problem med ägande är att det är så dyrt att köpa mark.

Senaste rapporten från Lantbrukspanelen befäster oron

När frågan ställdes i höstas till Lantbrukspanelen om vad som håller lantbrukare vakna om natten svarar de bland annat gårdens ekonomi, den egna hälsan och klimatet. Men det i särklass största orosmolnet är statliga inskränkningar av markägandet på den egna gården. 4 av 10 i panelen med Sveriges största lantbruksföretagare anger den oron.

Om Lantbrukspanelen

Lantbrukspanelen är en återkommande svarspanel med över 100 större, drivna och engagerade lantbruksföretagare runt om i landet. Paneldeltagarna får möjlighet att svara på frågor om vad de tycker, tänker och känner kring aktuella branschfrågor och hur det är att vara företagare inom de gröna näringarna. Undersökningen är inte och gör inte anspråk på att vara statistiskt säkerställd, men ger en bild av – en känsla för – stämnings- och känsloläget inom lantbruket.

Jorden vi brukar – drivkrafter och orosmoln hos Sveriges lantbrukare är den femte rapporten. Data och underlag har samlats in via enkät och intervjuer genomförda under hösten 2020. Enkäten har ställts till över 100 större lantbruksföretagare i Sverige som ingår i Landshypotek Banks Lantbrukspanel.

Ta del av alla tidigare rapporter från Lantbrukspanelen

Läs mer

Drivkrafter och orosmoln för Sveriges lantbrukare

Läs mer
Läs mer

Med bokslutet som verktyg för att driva gården framåt

Läs mer
Läs mer

Vad är den största glädjen med att äga mark?

Läs mer