Mot gården 2030: Mjölkböndernas utmaningar, möjligheter och vägen framåt

Utmaningarna mjölkproducenterna står inför

En av de största utmaningarna handlar om mark. I djurtäta områden har priserna stigit snabbt, och relationer spelar ofta större roll än själva budet när mark byter ägare. För många blir arrende den väg som återstår för att kunna växa vidare. Men vid större investeringar kan man inte förlita sig på korta arrenden. Korta avtal gör det även olönsamt att investera i dränering och andra markförbättringar. Lantbrukarna beskriver hur tre till fem år är ett minimum för att våga satsa – och längre avtal föredras alltid.

Viltskador är en annan växande fråga som påverkar både ekonomi och vardag. Flera lantbrukare berättar hur hjort och vildsvin rör sig i stora flockar, äter av grödorna och orsakar omfattande skador. Det påverkar både vilka grödor som går att odla och hur arrendenivåer och jakträtt skrivs in i avtal. ”De äter, tittar upp – och fortsätter äta”, som en av deltagarna beskriver det.

Att hitta rätt personal är också en utmaning. Det finns många som söker jobb, men inte alltid med erfarenhet eller intresse för djur. Trycket att komma in på Sveriges naturbruksgymnasier ökar och bilden är att många elever får jobb på den gård där de haft sin praktik och därför inte alltid finns med bland dem som söker när tjänster annonseras. Allt fler sökande kommer från helt andra branscher. Samtidigt ökar kraven i takt med att tekniken blir en större del av arbetet. Robotar, dataanalyser och automatisering gör att arbetsmiljö, arbetsledning och planering blir mer professionella frågor än tidigare.

Ytterligare ett område som påverkar vardagen är politiken. Lantbrukarna beskriver hur politiska beslut styr mer än förr, och att marknaden följer efter. Samtidigt upplever många att Sverige står sig bättre än flera andra europeiska länder. I Danmark och Holland upplever man politisk press mot minskad animalieproduktion, medan Sverige inte driver en sådan linje. Det skapar en viss trygghet, även i en osäker omvärld.

Ekonomiskt behöver varje investering tåla både hög- och lågprisperioder. Alla är medvetna om att mjölkpriset rör sig i cykler, och man bygger inte nytt baserat på optimistiska toppnivåer. Här blir relationen till banken avgörande. När rätt markbit dyker upp gäller det att kunna agera snabbt, och då behövs rådgivare som förstår lantbrukets verklighet och som kan svara direkt.

Möjligheterna – så vill lantbrukarna ta sig framåt

Trots utmaningarna finns en stark vilja att växa. Många planerar att bygga ut sina ladugårdar, öka kobesättningen i etapper eller investera i teknisk utrustning som gör arbetet både enklare och mer effektivt. Expansionen sker dock alltid först när förutsättningarna är på plats: tillräckligt grovfoder, fungerande spridningsareal och bra flöden för ungdjuren. Det är faktorer som avgör om en satsning blir hållbar över tid.

En nyckel till stabilitet är att ha flera verksamheter på gården. Förutom mjölkproduktion kombinerar många kött, spannmål, gris eller biogas – något som ger trygghet när marknaden svänger. Synen på växtodling är samtidigt realistisk: många upplever att det är svårt att konkurrera med bulkspannmål, och lyfter i stället fram nischade eller förädlade produkter som mer lönsamma.

Biogas nämns av flera som ett område med stor framtidspotential. Flera producerar redan fordonsgas eller är anslutna till biogasanläggningar. Här ser man en möjlighet att växa vidare, ofta i kombination med en mer automatiserad ladugård.

Samarbeten lyfts också som en viktig framgångsfaktor. Inför större satsningar är öppenhet och erfarenhetsutbyte centralt – många menar att det bästa man kan göra är att åka och prata med kollegor om deras misstag innan man bygger nytt. Ett annat exempel är maskinsamarbeten för att slippa kapitalkostnader för dyra maskiner samt att man frigör tid som i stället kan läggas på djuren.

Sammanfattning: En bransch med framtidstro

Samtalet med mjölklantbrukarna i Skaraborgs län ger en tydlig bild: branschen står inför flera stora utmaningar kring mark, viltskador, kompetens och ekonomi. Men samtidigt finns en imponerande drivkraft att fortsätta utvecklas. Lantbrukarna planerar för framtiden med en kombination av försiktighet och framåtanda. De bygger ut, samarbetar och investerar – men bara när förutsättningarna och timingen är rätt.

En sak är särskilt tydlig: när rätt möjlighet dyker upp behöver besluten kunna tas direkt. Där spelar banken en central roll. Tillsammans skapas förutsättningar för en växande, hållbar och modern mjölkproduktion mot 2030.