Biodlare jobbar med sina bin

Utländsk honung konkurrerar ut svenska biodlare

Svenska biodlare har det tufft just nu. Utländsk honung, som är både billigare och ibland utblandad med sirap eller socker, konkurrerar ut den svenska. Samtidigt varnar Jordbruksverket för att en minskning av bin i Sverige skulle få stora ekonomiska konsekvenser för jordbruket, eftersom många lantbrukare är beroende av binas pollinering av grödor och trädgårdsväxter.

Anna Hansson driver Lillgårdens Bi och Trädgård i Höör. Hon är en av de biodlare som har märkt av att det är allt svårare att sälja honung till ett rimligt pris numera.

– Det är skakigt i biodlarbranschen och många funderar nog på att dra ner eller sluta. Det här problemet har funnits i Europa förut, medan vi i Sverige har nåtts av det här prisraset först nu. Det är tråkigt, säger hon.

Anna har jobbat med biodling sedan 2014. Idag har hon runt 120 bisamhällen varav 100 produktionssamhällen, och producerar cirka 5 ton honung per år. Den största delen säljer hon under eget varumärke och resterande del går till uppköpare där den tappas om och säljs under andra varumärken.

Utblandad med socker

Det har kommit in rapporter om att honung importerad från Kina blandas ut med socker eller sirap för att kunna säljas ännu billigare. Trots det väljer många uppköpare att köpa in utländsk honung till ett längre pris. Och det pressar priserna.

– Priserna har gått ner sen jag började med biodling och jag upplever också att det är fler som konkurrerar på den marknad jag säljer på. De som tidigare sålt till enbart till stora uppköpare tvingas sälja direkt till konsument.

Svårt för konsumenten att förstå skillnaden

Anna säljer honung i sin gårdsbutik, på marknader och reko-ringar. Hennes honung går även att köpa i flera mataffärer som hon har samarbete med. Men i affären hamnar hennes burkar på samma hylla som den billiga utlandshonungen, och då blir det svårt att motivera för konsumenten varför de ska välja hennes produkter.

– Det är svårt att få fram varför min honung som är svensk, tappad direkt och inte uppvärmd är bättre än den billiga importerade honungen. I min gårdsbutik är det lättare, för där låter jag alltid besökarna smaka själva så de kan känna skillnaden. Men det går ju inte att erbjuda provsmakning i mataffärerna.

Biodlare Anna Hansson
Biodlare Anna Hansson. Fotograf: Nils Bergendal

Men det är mer än bara smak som gör den svenska honungen så mycket mer värdefull. Jordbruksverket har gått ut med en rapport som visar att själva honungsproduktionen har ett värde runt 300 miljoner kronor i Sverige. Men honungsbinas pollinering av våra kommersiella jordbruks- och trädgårdsgrödor är värt mellan 300 och 600 miljoner kronor per år. Om de svenska biodlarna försvann skulle det alltså få allvarliga ekonomiska konsekvenser för många fler.

Men trots att biodlingen är så viktig så producerar vi bara hälften av den honung som konsumeras i Sverige. Resten importeras från utlandet.

Vill se nya regler

Flera svenska biodlare vill nu se nya regler kring hur man hanterar frågan om importerad honung, innan den tar över hela marknaden. Pressas priserna för mycket kommer många biodlare inte ha råd att fortsätta sin verksamhet.

– Jag tror också att vi skulle behöva ha en bättre dialog mellan biodlare och lantbrukare. Exempelvis är fruktproducenter, bärproducenter och lantbrukare som har rapsodling direkt beroende av pollinatörer för att få bra skördar. Sen är det också viktigt att svenska konsumenter förstår värdet av svensk honung, och väljer den framför den utländska i affären, avslutar Anna.

5 fakta om bin och biodling

  • Det finns ungefär 270 arter av bin i Sverige.
  • För att göra ett gram honung måste ett bi flyga till 50 000 blommor för att skaffa nektar. Det tar ungefär 5 dagar. 
  • En bidrottning kan leva upp till 5 år och lägga 2 000 ägg per dag.
  • Mer än hälften av den honung som säljs i Sverige är importerad.
  • Vill du vara säker på att honungen du köper är svensk? Läs på etiketten!

Relaterade artiklar

Läs mer Lantbruk i vinterskrud

Fem tips för landsbygdsföretagare i ett högt räntelandskap

Läs mer
Läs mer

Anna gjorde odlingsintresset till sitt jobb

Läs mer
Läs mer

Allt fler hus skadas av klimatförändringar – så kan du skydda dig

Läs mer