Gustav köpte sin första skogsfastighet som 28-åring

Gustav växte upp i Vansbro i Dalarna och var ofta på besök hos morföräldrarna på deras gård i Lima som barn. Tillsammans med dem blev det åtskilliga promenader runt i markerna och det var här intresset för skogen och naturen grundlades.

  –  Redan som liten tyckte jag det var spännande att få följa med min morfar och mormor ut i deras egen skog – och när jag blev lite äldre lyssnade jag nyfiket på deras resonemang kring vad som skulle avverkas, sparas för tillväxt och nyplanteras – men det var väl först under gymnasietiden som jag på allvar började fundera över vad jag ville syssla med efter skolan.

Att förena nöja med nytta lockade

  – Att kunna förena både nöje och nytta lockade såklart och när jag insåg att det finns hur mycket jobb som helst inom skogsområdet föll valet på att gå SLU:s skogliga basår. Här fick jag lära mig grunderna inom skogsbrukande och köra lite skogsmaskin, motorsåg och röjsåg. Efter det skogliga basåret läste jag vidare till skogsmästare och fastighetsmäklare i Skinnskatteberg. På köpet fick jag ett värdefullt nätverk och många av de vänner som jag har mest kontakt med idag träffade jag där.

Det ena ledde till det andra och i dag bor Gustav i Karlstad och arbetar på Areal som fastighetsmäklare, ekonomisk rådgivare och med deklarationer för skogsägare. Han är också högst delaktig när frågor kring skogsbruket, skatteplanering etcetera diskuteras inom familjen. 

I augusti blev köpet klart av den första egna skogsfastigheten, belägen i Sörsjön norr om Sälen. Av de 27 hektaren består runt 22 av dem av 35-årig gallringsskog och 10–15-årig röjningsskog.

En viktig drivkraft bakom skogsköpet är framtidsplanerna för familjens skog

  – För mig handlar beslutet att köpa min egen skogsfastighet både om intresse och en investering. Det är också ett bra sätt att förbereda mig på att, om möjligt, kunna ta över mina morföräldrars gård – eller åtminstone skogen – på längre sikt. När denna fastighet kom ut till försäljning slog jag till. Priset var överkomligt och området attraktivt.   

För Gustav handlar det också om känslomässiga mervärden.

  – Att gå ut i skogen och tänka att det här är mitt, och mitt ansvar att sköta om och förvalta väl, är en härlig känsla. I år kan jag ta hem en julgran från den egna marken och på sikt kan jag kanske bygga något av virket och säga att det kommer från min skog, det är roligt!

Samtidigt är han medveten om att skog är en dyr tillgång.

  – I stället för att ha pengarna placerade på aktiemarknaden valde jag att köpa en skogsfastighet. Tanken är att äga den i tio till tjugo år och sedan kunna sälja om jag behöver kapital för att kunna ta över släktfastigheten på sikt.

Gustav har ambitionen att själv ansvara för skötseln av sin skog.

  – Nu är det inte så mycket som behöver göras, men om ungefär fem till tio år behöver jag nog röja och gallra.

En av anledningarna till att han tycker området där hans nyinköpta fastighet ligger är attraktivt är möjligheten att få stöd från den lokala besparingsskogen.

  – När jag till exempel röjer och planterar får jag som jordägare möjlighet att söka ”jordägarbidrag” hos den lokala besparingsskogen. För inköp av skogsplantor, plantering och markberedning ges ett bidrag om 75% av fakturan. Du får till och med bidrag om du själv röjer på din egen skog, men det gäller endast de fastigheter som har andel i Transtrands Besparingsskog. Det är väldigt generösa och vill hjälpa oss markägare och gör även mycket fint för bygden. 

Gustav ser också vissa utmaningar som skogsägare

  – Hur artskyddsfrågor hanteras idag, liksom allt för krångliga certifieringssystem etcetera kan vara utmanade. Det är sådana saker som kan ställa till det för många av oss familjeskogsbrukare.

Gustav menar att det många gånger också saknas förståelse för varför markägare väljer att avverka.

  – Vissa ser det bara från sitt håll. Jag tycker att man skulle kunna mötas på mitten någonstans.

Han lyfter även fram faktumet att konkreta ekonomiska skäl ofta ligger bakom besluten.

  – Skogen är ju också en plånbok. Till exempel äger många lantbrukare skogsmark och kan behöva avverka för att renovera gården, köpa maskiner eller betala av lån och räntor.  

Till andra unga som funderar på att köpa skog har Gustav ett tydligt råd; prata med banken och med markägare, unga som gamla, innan du bestämmer dig och vet vilken typ av fastighet du har råd med och passar dig.

Han betonar också vikten av att ta hjälp kring ekonomin.

  – Att ha koll på såväl intäkter som driftskostnader är viktigt, liksom att ta hjälp med skatteplaneringen. Kunskap finns att få från flera håll så dra dig inte för att kontakta kunniga skogsmänniskor, banktjänstemän och andra rådgivare innan du bestämmer dig. Se också till att det finns en aktuell skogsbruksplan att ta med i beräkningen. Den beskriver hur fastigheten ser ut idag och ger förslag på hur skogen kan skötas under de kommande åren.

Med det säger vi tack till Gustav för samtalet och önskar honom lycka till med alla hans framtida ambitioner och drömmar. Helt omöjligt är det inte att de en dag även omfattar övertagandet av släktgården från sin morfar och mormor ….och att, som de gjorde, få möjligheten att förvalta skogen och markerna vidare till nästa generation.  

Statistiken att antalet skogsägare under 40 år har minskat kraftigt sedan millennieskiftet är framtagen av Skogsstyrelsen. Mer om siffrorna hittar du på skogsstyrelsen.se.