Buffertsparande – din ekonomiska trygghet när vardagen händer

Att ha en ekonomisk buffert för oförutsedda händelser i våra liv skapar trygghet. I tider när den ekonomiska osäkerheten är något större med stigande inflation och ökade kostnader för hushåll kan det vara särskilt klokt att se över sitt buffertsparande.

Vad ska ett buffertsparande räcka till?

Vad ett buffertsparande ska räcka till beror på hur just din livsstil ser ut. Hur och med vilka du bor påverkar hur stor din buffert behöver vara. Bor du hus är sannolikheten större att en oförutsedd större kostnad uppstår jämfört med om du bor i lägenhet. Finns det barn i hushållet ökar också behovet av ett större buffertsparande. I ett hus kanske taket börjar läcka och behöver bytas eller att värmepannan går sönder och behöver ersättas med en ny. I en lägenhet kan givetvis också oförutsedda händelser uppstå, diskmaskinen eller kylskåpet kan behöva bytas, med de kommer ofta med en något mindre kostnad. 

Förutom att buffertsparandet ska räcka till oförutsedda händelser i våra hem finns det andra saker som kan vara klokt att buffertspara för. Äger du en bil, en cykel, en båt, en sommarstuga eller kanske en husbil? Då bör du räkna in kostnader som kan uppstå även med dem. Att även räkna in ett extra dyrt tandläkarbesök, kvarskatt eller att du eller någon i hushållet behöver gå ner i arbetstid under en tid kan också vara en god idé.

Ett buffertsparande ska helt enkelt täcka sådana kostnader som dyker upp i våra liv och som oftast inte är valbara. Ett riktmärke att utgå ifrån är 2-3 månadslöner efter skatt, men vad som är en bra nivå för just dig beror på din livsstil.

Vad ska ett buffertsparande inte täcka?

Löpande utgifter och kostnader för resor och underhållning ska generellt sett inte räknas in i buffertsparandet. Däremot är det en god idé att ha ett särskilt sparkonto för semesterresor, nöjen och underhållning. Så att du vet hur mycket du har att röra dig med för de ändamålen. Men tänk på att hålla isär nöjeskontot och buffertsparandet då de har olika syften. På så vis blir det enklare att ha koll på sin totala ekonomi.

Var ska man ha sitt buffertsparande?

Det är ofta fördelaktigt att ha buffertsparandet på ett eget sparkonto, så att du håller det separerat från dina övriga konton och sparanden. Med ett sparkonto som har fria uttag blir uttaget smidigt när du behöver pengarna. Sparkonton som ger ränta är också ett bra alternativ. Även om räntan i dessa tider inte är så hög, så är det betydligt bättre än nollränta. Se upp för dolda avgifter, som kan göra att ett sparkonto med högre ränta inte blir bättre i längden, eller när du behöver du dina pengar. Det viktigaste med buffertsparandet är att det är lättillgängligt och anpassat utifrån dina behov så att du kan använda din buffert när du behöver den.

Anledningar till att ha ett buffertsparande

Ett buffertsparande är din ekonomiska kudde som dämpar smällen när saker och ting inte riktigt går som du tänkt dig.

  • Du slipper oroa dig för kostnader som kommer när något i ditt hem går sönder.
  • Du slipper låna till oförutsedda utgifter.
  • Du har pengar att ta av om du skulle bli sjukskriven eller arbetslös.
*Information om statlig insättningsgaranti

Kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden.

Varje kontohavare har rätt till ersättning för sin sammanlagda kontobehållning i Landshypotek Bank med ett belopp om högst 1 050 000 kronor. Utöver detta belopp kan kontohavare enligt lag under vissa förutsättningar få ersättning för vissa insättningar som hänförs till särskilt angivna händelser, t ex försäljning av privatbostad, med högst 5 miljoner kronor.

Riksgälden betalar ut ersättningen inom 7 arbetsdagar från den dag banken försattes i konkurs eller Finansinspektionen beslutade att garantin ska träda in. För mer information se www.insattningsgarantin.se.

Läs mer

Att tänka på när du väljer sparkonto

Läs mer
Läs mer

Tre snabba frågor om sparräntan

Läs mer
Läs mer

Att tänka på, när du ska köpa fritidshus

Läs mer