Buffertsparande – din ekonomiska trygghet när vardagen händer
Ett buffertsparande är pengar du lägger undan för oväntade och nödvändiga utgifter. Det kan handla om allt från en trasig diskmaskin eller en dyr bilreparation till ett tandläkarbesök, kvarskatt eller en period med lägre inkomst.
Med en ekonomisk buffert blir vardagen tryggare. Här går vi igenom hur du kan tänka för att bygga en buffert.
Buffertsparande är din ekonomiska stötdämpare när livet inte riktigt blir som planerat. Du får pengar att ta av när något händer, utan att behöva låna eller använda pengar som egentligen var tänkta till annat.
Hur stor buffert behöver man?
Hur stort ett buffertsparande behöver vara är väldigt individuellt och beror på din livssituation, dina fasta kostnader och hur du bor. Ett vanligt riktmärke är att ha en buffert som motsvarar 2 till 3 månadslöner efter skatt.
Det viktigaste är att bufferten passar just din vardag. En person som bor i hyresrätt utan bil kan ofta klara sig med en mindre buffert än en barnfamilj som bor i hus och har bil, fritidshus eller andra större kostnader.
Buffert om du bor i lägenhet
Bor du i lägenhet kan oförutsedda utgifter till exempel vara att kylskåpet, diskmaskinen, tvättmaskinen eller annan utrustning behöver lagas eller bytas.
Kostnaderna kan vara kännbara, men är ofta mer begränsade än för den som äger ett hus.
Buffert om du bor i hus
Bor du i hus kan behovet av buffertsparande vara större. Tak, värmepanna, vitvaror, fasad, dränering och andra delar av huset kan innebära större kostnader när något går sönder eller behöver åtgärdas.
Buffert om du har barn, bil eller fritidshus
Förutom att buffertsparandet ska räcka till oförutsedda händelser i våra hem finns det andra saker som kan vara klokt att buffertspara för. Finns det barn i hushållet ökar till exempel behovet av ett större sparande.
Äger du en bil, cykel, båt, sommarstuga eller kanske en husbil? Då bör du räkna in kostnader som kan uppstå även med dem.
Ett buffertsparande ska helt enkelt täcka sådana kostnader som dyker upp i våra liv och som oftast inte är valbara.
Vad ska ett buffertsparande inte täcka?
En buffert skiljer sig från annat sparande. Pengarna ska inte användas till semester, nöjen eller planerade inköp.
Däremot är det en god idé att ha ett särskilt sparkonto för semesterresor, nöjen och underhållning. Så att du vet hur mycket du har att röra dig med för de ändamålen.
Tänk på att hålla isär nöjeskontot och buffertsparandet då de har olika syften. På så vis blir det enklare att ha koll på sin totala ekonomi.
Var ska man ha sitt buffertsparande?
Eftersom bufferten ska kunna användas när något oväntat händer är det klokt att ha pengarna på ett separat sparkonto med fria uttag. Då håller du buffertsparandet skilt från vardagskontot och kan komma åt pengarna när du behöver dem.
Räntan på olika sparkonton kan skilja sig åt, så det är bra att välja ett konto med trygga villkor. För buffertsparande är det särskilt viktigt att kontot är lättillgängligt, tydligt och anpassat för pengar som du kan behöva använda snabbt.
Hos Landshypotek kan du spara på ett sparkonto med fria uttag, utan bindningstid och med pengar som omfattas av den statliga insättningsgarantin.
Så kommer du igång med ditt buffertsparande
- Sätt ett mål. Fundera på vilken buffert som passar din livssituation.
- Öppna ett separat sparkonto. Då blir det enklare att inte blanda bufferten med vardagspengar.
- Spara automatiskt varje månad. En stående överföring gör att bufferten växer utan att du behöver tänka på det.
- Fyll på när du har använt bufferten. Om du behöver ta pengar från bufferten, försök bygga upp den igen.
- Se över bufferten en gång per år. Livet förändras, och bufferten kan behöva ändras när du till exempel flyttar, köper hus, får barn eller byter jobb.
Buffertsparande är pengar som du sparar för oväntade och nödvändiga utgifter. Det kan till exempel handla om reparationer, tandläkarkostnader eller en tillfälligt lägre inkomst.
Hur stort buffertsparande du behöver beror på din livssituation, dina fasta kostnader och hur du bor. Ett riktmärke är att ha en buffert som motsvarar 2–3 månadslöner efter skatt.
Ett buffertsparande ska räcka till kostnader som dyker upp oväntat och som du behöver hantera. Det kan till exempel vara:
- reparationer i hemmet
- nya vitvaror
- bilreparationer
- tandläkarkostnader
- kvarskatt
- självrisker
- perioder med lägre inkomst
Bufferten är alltså till för sådant som behöver lösas, inte för sådant du planerar och själv väljer att lägga pengar på.
Ett buffertsparande ger ekonomisk trygghet när något oväntat händer. Det minskar risken att behöva låna pengar till kostnader som inte kan vänta.
Det är ofta klokt att ha sitt buffertsparande på ett separat sparkonto med fria uttag. Då är pengarna lätta att komma åt när du behöver dem.
Buffertsparande är till för oväntade händelser, medan annat sparande ofta har ett planerat syfte. Därför är det bra att hålla bufferten separat från sparande till exempelvis resor, nöjen eller större inköp.
Det går att ha bufferten på lönekontot, men ett separat sparkonto gör det ofta enklare att hålla pengarna åtskilda. Då minskar risken att bufferten används till vardagliga utgifter.
Låt dina sparpengar växa tryggt
Det är alltid bra att ha en buffert. Med Sparkonto Trygghet sparar du tryggt – med fria uttag, noll avgifter, ränta från första kronan och statlig insättningsgaranti. Ditt sparande bidrar dessutom till en levande landsbygd.
Spara som privatperson
