
Buffertsparande – din ekonomiska trygghet när vardagen händer
Ett buffertsparande är pengar du lägger undan för oväntade utgifter. Det kan handla om allt från en trasig diskmaskin till ett tandläkarbesök, kvarskatt eller en period med lägre inkomst. Med en ekonomisk buffert blir vardagen helt enkelt tryggare. Vår vardagsekonomiska talesperson Catharina Åbjörnsson Lindgren går igenom hur du kan bygga en buffert.
Senast uppdaterad: 4 november 2026
Buffertsparande är din ekonomiska stötdämpare när livet inte riktigt blir som planerat. Du får pengar att ta av när något händer, utan att behöva låna eller använda pengar som egentligen var tänkta till annat.
Hur stor buffert behöver man?
Hur stort ett buffertsparande behöver vara är väldigt individuellt och beror på din livssituation, dina fasta kostnader och hur du bor. Ett vanligt riktmärke är att ha en buffert som motsvarar 2 till 3 månadslöner efter skatt. Men det viktigaste är att bufferten passar just din vardag.
– Fundera över hur du skulle klara dig om inkomsten går ner. Är du medlem i a-kassan? Och har du, om du tjänar mer än det belopp a-kassan betalar ut, inkomstförsäkring? Även om du har det är bufferten viktig, ifall det dröjer innan du får den ersättning du har rätt till, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, och fortsätter:
– Se också över vilka utgifter som kan uppstå. Till exempel att elkostnaderna ökar under en period, eller att tvättmaskinen eller något annat i hushållet går sönder, eller att räntorna stiger. Det är viktigt att både se till vilka kostnader som kan uppstå, och hur man skulle påverkas av ett tapp i inkomst.
Buffert om du bor i hus
Bor du i hus kan behovet av buffertsparande vara större än om du bor i lägenhet. Tak, värmepanna, vitvaror, fasad, dränering och andra delar av huset kan innebära större kostnader när något går sönder eller behöver åtgärdas.
– Ett hus innebär ofta en högre risk för oväntade utgifter jämfört med om man bor i bostadsrätt. Samtidigt ser vi också att många som bor i bostadsrätt har fått höjda avgifter de senaste åren, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren.
Buffert om du har barn, bil eller fritidshus
Förutom att buffertsparandet ska räcka till oförutsedda händelser i våra hem finns det andra saker som kan vara klokt att buffertspara för. Finns det barn i hushållet ökar till exempel behovet av ett större sparande.
Äger du en bil, cykel, båt, sommarstuga eller kanske en husbil? Då bör du räkna in kostnader som kan uppstå även med dem.
Se över ekonomin regelbundet
Det är bra att göra en översyn över ekonomin några gånger om året.
– Försök få in det som en naturlig rutin i ditt liv, som att du “höststädar” eller “vårstädar” din ekonomi. Det är också ett bra tillfälle att se över och konkurrensutsätta dina försäkringar, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren.
Var ska man ha sitt buffertsparande?
Det kan vara klokt att hålla isär buffertsparandet från vardagskontot så du inte riskerar att använda pengarna till andra utgifter. Samtidigt är det viktigt att du kan komma åt pengarna när du behöver dem.
– Eftersom syftet med pengarna är att de ska finnas tillgängliga när något oförutsett inträffar så är det viktigt att de är placerade på ett konto med fria uttag. Samtidigt bör du se till att du får så mycket ränta som möjligt på ditt buffertsparande, avslutar Catharina Åbjörnsson Lindgren.
Hos Landshypotek kan du spara på ett sparkonto med konkurrenskraftig ränta, fria uttag och utan bindningstid. Kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin.
Så kommer du igång med ditt buffertsparande
- Sätt ett mål. Fundera på vilken buffert som passar din livssituation.
- Öppna ett separat sparkonto. Då blir det enklare att inte blanda bufferten med vardagspengar.
- Spara automatiskt varje månad. En stående överföring gör att bufferten växer utan att du behöver tänka på det.
- Fyll på när du har använt bufferten. Om du behöver ta pengar från bufferten, försök bygga upp den igen.
- Se över bufferten en gång per år. Livet förändras, och bufferten kan behöva ändras när du till exempel flyttar, köper hus, får barn eller byter jobb.

Buffertsparande är pengar som du sparar för oväntade och nödvändiga utgifter. Det kan till exempel handla om reparationer, tandläkarkostnader eller en tillfälligt lägre inkomst.
Hur stort buffertsparande du behöver beror på din livssituation, dina fasta kostnader och hur du bor. Ett riktmärke är att ha en buffert som motsvarar 2–3 månadslöner efter skatt.
Ett buffertsparande ska räcka till kostnader som dyker upp oväntat och som du behöver hantera. Det kan till exempel vara:
- reparationer i hemmet
- nya vitvaror
- bilreparationer
- tandläkarkostnader
- kvarskatt
- självrisker
- perioder med lägre inkomst
Bufferten är alltså till för sådant som behöver lösas, inte för sådant du planerar och själv väljer att lägga pengar på.
Ett buffertsparande ger ekonomisk trygghet när något oväntat händer. Det minskar risken att behöva låna pengar till kostnader som inte kan vänta.
Det är ofta klokt att ha sitt buffertsparande på ett separat sparkonto med fria uttag. Då är pengarna lätta att komma åt när du behöver dem.
Buffertsparande är till för oväntade händelser, medan annat sparande ofta har ett planerat syfte. Därför är det bra att hålla bufferten separat från sparande till exempelvis resor, nöjen eller större inköp.
Det går att ha bufferten på lönekontot, men ett separat sparkonto gör det ofta enklare att hålla pengarna åtskilda. Då minskar risken att bufferten används till vardagliga utgifter.
Låt dina sparpengar växa tryggt
Det är alltid bra att ha en buffert. Hos Landshypotek sparar du tryggt med ränta från första kronan och statlig insättningsgaranti. Ditt sparande bidrar dessutom till en levande landsbygd.
Sparkonton med ränta


