Räntorna kan stiga igen – det här tycker experterna att du ska göra

Efter en period med räntesänkningar är räntorna åter på väg uppåt. För många hushåll väcker det frågor om både bolån och sparande.

Vad är det då som driver utvecklingen mot högre bolåneräntor? Omvärldsläget har stor påverkan. Åke Källström, ränteanalytiker, förklarar:

– Mycket beror på att energipriserna har stigit till följd av konflikten i Mellanöstern. Det blir dyrare att både frakta varor och värma upp hus, vilket riskerar att få spridningseffekter i ekonomin. I ett sådant läge kan centralbanker, som Riksbanken, behöva höja räntorna för att dämpa inflationen.

Osäkra prognoser

Trots att styrräntan varit oförändrad har flera banker höjt sina bolåneräntor. Det beror på att marknaden förväntar sig högre räntor framöver, vilket ökar bankernas finansieringskostnader.

Riksbanken har signalerat att de kan komma att behöva höja styrräntan redan i år, men prognoser är osäkra.

– Varken du, jag eller Riksbankschefen vet exakt hur utvecklingen blir, säger Stefan Malmström, affärschef på Landshypotek. 

I stället för att försöka gissa nästa räntebesked är det klokt att fundera på hur den egna ekonomin påverkas om räntorna stiger.

Rörlig eller bunden ränta – hur ska man tänka?

När ränteläget förändras börjar många fundera på om de ska välja rörlig eller bunden ränta. Åke Källström förklarar att svenskarna är bland de mest räntekänsliga i världen. 

– Många svenskar har vant sig vid att ha rörlig ränta på sina bolån. Det har varit en fungerande strategi under lång tid. Generellt kan man säga att räntor har haft en sjunkande trend från 1990-talet fram till 2022, men den trenden är över nu. Och när ränteläget framöver blir mer osäkert kan det finnas anledning att se över hur lånen är fördelade, säger Åke Källström.

– Man kanske ska tänka på sin bostadsfinansiering som en korg. Att ha en del rörligt, en del bundet på två år och en del bundet på längre tid. 

Utgå från dina marginaler

Fördelen med rörlig ränta är att den ofta är lägre än en bunden och att du får del av eventuella räntesänkningar. Nackdelen är att kostnaden kan förändras snabbt., vilket vi såg 2022. En bunden ränta innebär ofta en något högre kostnad här och nu, men ger större förutsägbarhet.

Det som är rätt för en person behöver inte vara rätt för en annan. Hur stora marginaler du har i ekonomin bör vara avgörande för valet.

– Man måste landa det i sin egen situation. Har du små marginaler är det viktigt att fundera på hur mycket högre kostnader du kan hantera. Har du större överskott kanske det spelar mindre roll, säger Stefan Malmström. 

Bufferten har fått en ny roll

Att ha en buffert är inget nytt råd, men behovet av den har förändrats. Tidigare handlade bufferten om att bilen exempelvis gick sönder eller att värmepannan behövde bytas. Idag kan även händelser långt utanför Sveriges gränser påverka hushållens ekonomi. 

– Förr behövde man främst en buffert för lokala överraskningar. Nu behöver man också ha marginaler för det som händer i omvärlden och som kan göra energi, mat och andra vardagsutgifter dyrare, säger Åke Källström. 

Stefan Malmström fyller i:

– En buffert är en ekonomisk krockkudde som ger handlingskraft när något oförutsett händer. 

Två enkla sparråd som gör störst skillnad
När det kommer till sparande är Stefan och Åke överens: se till att pengarna arbetar för dig.

– Se till att du får ränta på ditt sparande. Annars riskerar pengarna att tappa köpkraft över tid, säger Åke Källström.

Stefan lyfter samtidigt fram ett annat grundläggande råd:

– Ha koll på din ekonomi. Var medveten om dina utgifter och intäkter, gör en enkel budget och följ upp den. Det kan räcka med att kasta ett öga på kontoutdraget och se var pengarna tar vägen. 

Exakt hur räntorna utvecklas framöver vet ingen. Men med koll på ekonomin, en buffert och ett sparande som ger avkastning står du bättre rustad oavsett vad som händer.