Medlemsdemokratin står stark

Den 25 februari 2026 publicerades en krönika med rubriken “Tjänstemännen styr i jordbruket” i  ATL signerad Edvard Hollertz. Den gav bränsle till en efterföljande debattartikel där föreningen – med föreningsstyrelsens ledamot Rickard Klingberg som talesperson – beskriver sitt arbete och värdet av en stark medlemsorganisation.  

Så här beskriver Rickard grunden bakom debattartikeln:

“Ja, våra gemensamma företag är för viktiga för att lämnas vind för våg. Men vänta... stämmer det Edvard säger?  När 5% av medlemmarna kommer på regionmöten, vi har engagerade förtroendevalda som utöver sitt dagliga arbete även väljer att lägga sin tid på ägardirektiv, visionsarbete och utbildningar så tycker jag inte riktigt att den bilden känns igen i Landshypotek. Och när man sen ser hur ägardirektivet ger avtryck i bankens nya strategi och banken är intresserad av vad vi ägare tycker, så tyckte jag att det behövde visas.”  

På atl.nu eller inklippt nedan kan du läsa föreningens debattartikeln i sin helhet som publicerades 3 april. 

“Medlemsdemokratin står stark!
I en krönika på ATL:s ledarsidor pekar Edvard Hollertz på att viktiga företag inom lantbruksnäringen kan uppfattas som tjänstemannastyrda och ”herrelösa”. Det behöver alla vi lantbruksengagerade vara uppmärksamma på. För oss på Landshypotek är medlemsägandet helt avgörande för vår utveckling. Därför har vi under en längre tid arbetat systematiskt för att stärka såväl organisering som engagemang hos medlemmar och förtroendevalda.

Samhällsutvecklingen kräver att vi utvecklar våra organisationer. Vi professionaliserar och specialiserar oss, både i lantbruket och i lantbruksorganisationerna. Det blir allt svårare att förstå olika verksamheter. Just därför behöver vi fortsätta att skapa nya vägar och hitta rätt i rollerna mellan det operativa och ägandet. Att stimulera engagemang är en utmaning, men med organisering och systematiskt arbete finns en god grund för medlemspåverkan och att säkerställa medlemsstyrningen.  

Inom Landshypotek har vi i arbetet med ägardirektiv, vision och strategi, ständigt återväckt frågor om nyttan, långsiktigheten och företagandet. Under arbetet har vi påmints om värdet av en stark medlemsorganisation. Våra uppdrag fylls av personer från lantbruket. Vi har 120 förtroendevaldas med tentakler ut i det gröna näringslivet, som förstår lantbrukets verklighet och kan fånga och förtydliga medlemmarnas behov. Det är en styrka i formuleringarna av ett tydligt uppdrag till vår bank och oss som förening.

Vår organisationsform kräver dock samspel. Vi som ägare behöver förstå den marknad, med konkurrensförhållanden liksom regel- och kapitalkrav, som banken verkar på. Styrelsen för bankens verksamhet behöver i sin tur både ha integritet och förstå oss i ägarföreningen - och arbeta utifrån den tydliga förväntan som vi ställer. Vår dialog och samspel mellan styrelserna har bidragit till en ny strategi för banken med tydliga avtryck från ägardirektivet. Med rätt samspel blir det i en tid av specialisering en styrka att vi har två styrelser, en för bank och en för förening. Att förtroendevalda i föreningen utför värderingsuppdrag åt banken bidrar i sin tur till förståelse för bankens förutsättningar. Men den positiva utvecklingen vilar på att det finns ett intresse för att gemensamt hitta bästa lösningarna och nyttan för oss som ägare.
 
Det var inte bättre förr. Då kunde en kontorschef närmast ensam fungera som valberedning och förtroendevaldas introduktion hängde på någons goda vilja. I dag har vi tydliga ägardirektiv, ordentliga valberedningar, utbildningar, certifieringar och ett lärande i granskningar. Kontakterna med medlemmarna har utvecklats med digitaliseringen och mer frekventa aktiviteter. Våra regionmöten hölls för några decennier sedan kring ett mötesbord med styrelse och tjänstemän. Nu besöker fem procent av medlemskåren de fysiska mötena. Mer behöver göras – men vi är övertygade om att vi är på rätt väg för att utveckla medlemsägandet i Landshypotek.

Rickard Klingberg,

För Styrelsen Landshypotek Ekonomisk Förening