Uppsatsstipendiet
Landshypotek Banks uppsatsstipendium för de gröna näringarnas framtid
Landshypotek Bank har ett uppsatsstipendium för studenter med intresse för de gröna näringarna. Syftet är att uppmärksamma och uppmuntra den yngre generationens intresse för det svenska lantbruket och dess framtid. Stipendiet delas ut årligen med en prispeng på 10 000 kronor. Stipendiaten presenteras under hösten.
Sökkriterier
Uppsatsen:
- Belyser och/eller problematiserar ett ämne med tydlig anknytning till det svenska lantbrukets framtid
- Är på kandidat-, magister- eller mastersnivå
- Framlagd och godkänd under läsåret 2023 eller 2024 vid ett svenskt universitet eller högskola
Bedömningskriterier
Uppsatsen:
- Är relevant ur ett utvecklingsperspektiv
- Bidrar med nya idéer och synsätt
- Är tillämpningsbar inom de gröna näringarna och väl genomförd
Juryn
- Stipendiaten utses av en intern jury på Landshypotek Bank
Så skickar du in din uppsats!
Kul att du ansöker om vårt uppsatsstipendium. För uppsatser framlagda och godkända läsåret 2023/2024 ska ansökan vara oss tillhanda senast den 14 juni 2024. Uppsatsen mejlas in som bifogad fil med Uppsatsstipendium i ämnesrubriken. Dela också med dig av dina fullständiga kontaktuppgifter; namn, adress inklusive postadress och telefonnummer.
All behandling av dina personuppgifter sker i enlighet med vid var tid gällande personuppgiftslagstiftning såsom dataskyddsförordningen ((EU) 2016/679) , med tillhörande nationell följdlagstiftning, samt i övrigt tillämplig dataskyddslagstiftning. För ytterligare information om Bankens behandling av personuppgifter se landshypotek.se/personuppgiftshantering.
Tidigare uppsatsstipendiater
2023: Viktor Skans och Hanna Steinum, Chalmers tekniska högskola
Uppsatsen handlar om biokol från skörderester. Resultatet har stor potential för både jordbruket och minskade utsläpp av koldioxid.
Läs nyheten om årets vinnaruppsats
2022: Per Eriksson, SLU i Uppsala, Institutionen för skogsekonomi
Per Eriksson har föredömligt studerat virkesanskaffningsprocessen, som är en aktuell utmaning för både skogsägare och skogsindustrin. Det är en gediget genomförd uppsats som på ett nytänkande sätt tar in komplexiteten i processen ur olika intressenters perspektiv och där en central del är att värdera och utläsa skördardata.
På ett konkret sätt ger studien en helhetsbild över värdeskapande delar i processen från virkesbeslut i skogen till dess nyttjande i skogsindustrin och var värden skapas. Studien visar tydligt hur man kan förbättra effektiviteten, flexibiliteten och vad betalningen till skogsägaren baseras på. Den visar vad som efterfrågas och kan bidra till en kvalitetsförbättring i flera led i processen. Uppsatsen har stor praktisk tillämpbarhet.
>Läs nyheten om 2022 års uppsatsstipendiat
2021: Lee Treble-Read och Lena Wilhelmsson , Agronom – ekonomi
De två SLU-studenterna har i sin kandidatuppsats undersökt hur lantbrukare tänker när de ställs inför oförutsedda utmaningar och hur de, utifrån sina egna förutsättningar och resurser, kan ta vara på dessa tillfällen för att utveckla sina verksamheter. Studien visar att lantbrukarna har ett långsiktigt perspektiv i sitt agerande och att det hela tiden finns en strävan att utveckla verksamheten.
Författarna pekar på att det med en platsbunden verksamhet inte finns en fast modell som fungerar i hela landet, eller inom alla driftsinriktningar. Företagaren utgår från sina egna unika möjligheter. Uppsatsen bekräftar att resiliens och hållbarhet är en viktig och naturlig del i lantbrukarens verksamhet för att kunna hushålla med resurser och göra vägval. Studien visar tydligt hur komplext lantbruket är och att vara lantbrukare är mycket mer än att vara producent – man är en problemlösare, en fixare och en person som ska ta snabba ställningstaganden och fatta beslut - vilket också är en viktig drivkraft.
>Se nyhet om 2021 års uppsatsstipendiater
2020: Carl Filip Trolle-Hjälte och Magnus Wretemark, Agronom – ekonomi
Med entusiasm utmanar och prövar Carl Filip och Magnus vilken överlåtelseform som är mest ekonomiskt gynnsam över tid för de olika primärintressenterna vid ett generationsskifte av en skogsfastighet. Författarna vänder på stenar och hittar nya och intressanta perspektiv. Studien är ett nytänkande där de tar hänsyn till alla primära intressenters perspektiv vid generationsskifte och uttrycker de olika intressenternas perspektiv i siffror.
Det är en väl genomförd studie där resultat, diskussion och slutsatser tydligt relaterar och återkopplar till bakgrund, syfte och teori. Generationsskifte är en central och viktig fråga som alltid kommer att finnas för jord- och skogsfastigheter. Studiens angreppsätt och resultat har en tydlig praktisk tillämpbarhet. Den kan vara ett bra verktyg för de olika intressenterna till en jord- och skogsfastighet att tidigt komma in i diskussionen kring generationsskiften.
>Se artikel om 2020 års uppsatsstipendiater
2019: Emil Bengtsson, Agronom mark/växt
På ett nyfiket sätt har Emil testat en ny metod för att utveckla skogsplantors tillväxt och rotsystem. Att utveckla metoder för att få fram robusta plantor är en central del i skogsbruket, inte minst med tanke på ökad internationell konkurrens, klimatförändringar och andra utmaningar för skogsbruket.
Uppsatsen har på ett nytänkande sätt fört över kunskap kring tillväxtregulatorer, vilken är en metod som används inom jordbrukssektorn. Försöket har visat att metoden är intressant med en positiv effekt på granplantor, men att mer forskning behövs innan metoden kan användas i större skala för gran- och tallplantor. Författaren bidrar med flera förslag på fortsatt forskning inom området.
Se artikel om 2019 års uppsatsstipendiat
2018: Carl-Axel Andersson, Lantmästare
Med ett starkt fokus på en av de gröna näringarnas största utmaningar, generationsskifte, lyfter Carl-Axel de ungas perspektiv på ett innovativt och intresseväckande sätt. Uppsatsen tillför ytterligare förståelse och insikt om unga lantbrukares attityder, förhoppningar och oro inför ett generationsskifte. Författaren bidrar dessutom till nya frågeställningar för fortsatt forskning i ämnet.