Efter Riksbankens räntehöjning: Det kan du förvänta dig av räntemarknaden framöver

De stora rörelserna på räntemarknaden är framför allt en effekt av den höga inflationen och ränteläget kan ses som ett resultat av de samlade förväntningarna på framtiden. Trots att den senaste reporäntehöjningen är den femte som Riksbanken aviserat på bara ett år pekar mycket på att det inte kommer att ta stopp där.

Så hur ser då dessa förväntningar ut och hur påverkar de dig som har bottenlån i banken? Stefan Malmström, Landshypotek Banks affärschef för jord- och skogsfinansiering, ger sin syn på saken.

Hög sannolikhet för fortsatta räntehöjningar

  – Vi har nu tagit oss igenom snart ett år av räntehöjningar, men än så länge är det få tecken som visar på att inflationsutvecklingen har vänt. De högre räntorna börjar dock ta udden av ekonomin och den finansmarknadsstatistik vi har sett under det fjärde kvartalet pekar mot inledningen av en recession. Med en fortsatt osäkerhet kring var konjunkturen är på väg är sannolikheten stor för att vi kommer att få se ytterligare räntehöjningar framöver, säger Stefan Malmström.

Styrräntan påverkar indirekt andra räntor, men februaris beslut har framför allt en direkt påverkan på de rörliga låneräntorna. De osäkra framtidsutsikterna har även gjort att kreditpåslaget successivt ökar, det vill säga den kompensation som investerare kräver för att låna ut pengar till banker. Då Landshypotek, liksom andra banker, påverkas av utvecklingen på räntemarknaden, kommer utlåningsräntorna fortsätta att höjas.

 – Det är inte konstigt att framtidstron är dämpad, menar Stefan. Höga priser på energi, tillsammans med ökade kapitalkostnader, pressar både hushåll och företag. Lägg därtill de kraftigt ökade matpriserna och ytterligare förväntade räntehöjningar från Riksbanken.

På Landshypotek, liksom de flesta stora banker, tror vi inte att styrräntehöjningen från Riksbankens stannar här. Den nu genomförda höjningen med 0,50 procentenheter var inprisad i marknaden och ytterligare höjning med 0,25 – 0,50 procentenheter förväntas beslutas senare i vår.

 – Marknaden förväntar sig en styrränta på 3,25 - 3,50 procent redan till sommaren, konstaterar Stefan Malmström. Den stora frågan är hur mycket ekonomin kyls av och hur snabbt inflationen kan komma ner mot Riksbankens mål på 2,0 procent. Det finns en risk att vi får fortsätta att leva med höga räntor en tid även om ekonomin befinner sig i recession, det vill säga en tillbakagång.

Många ligger rörligt

Stefan uppskattar att ungefär hälften av de 350 miljarder konor som svenska jord- och skogsägare har lånat ligger med rörliga räntevillkor. 

 – Det är först i år som de högre lånekostnaderna kommer ge ett rejält avtryck i både resultaträkning och plånbok, menar Stefan och säger samtidigt att hur mycket pengar man väljer att låna kommer att ha en betydligt större påverkan på företagets och den egna ekonomin framöver, jämfört med de tidigare åren med negativ styrränta.

Landshypotek Bank ger inga generella rekommendationer i valet av rörliga eller bundna räntor. Det är upp till varje kund att avgöra vilken risknivå man vill ha och tål. Däremot rekommenderar Stefan alla låntagare att ha koll på sina finansiella kostnader och i vilken grad de kompenseras med högre intäkter.

 – I en tid när läget på räntemarknaden kan te sig oroligt vill vi bidra till att dela den kunskap vi har om marknaden relaterat till din verksamhet. Tveka inte att kontakta oss på banken vid behov för en diskussion utifrån dina tankar och funderingar.