Att följa räntemarknaden och vad som händer med räntan är givetvis centralt för oss som bank. Vi har alla under lång tid levt i en lågräntemiljö och gör så fortsatt även om vi börjar närma oss en ny nivå. Vi fortsätter att se stora rörelser på räntemarknaden. Låt oss ta en titt på vad som präglat räntemarknaden i Sverige den senaste tiden.
Artikeln publicerades 2022-09-21
De stora rörelserna på räntemarknaden är att se som ett resultat av en stigande inflation, som leder till räntehöjningar från centralbankerna, men också visar en oro för var konjunkturen är på väg. Höga priser på energi pressar både hushåll och företag och när dessutom priset för kapital blir allt dyrare dämpas framtidstron. Räntan är ett resultat av de samlade förväntningarna på framtiden.
I slutet av augusti presenterade Konjunkturinstitutet (KI) sin månadsvisa konjunkturbarometer och för första gången i den här cyklen kom konjunkturläget in som svalt. Konjunkturbarometern tar temperaturen på läget i näringslivet och hushållen samt vilka framtidsförväntningar de har. Hushållen har en alt dystrare bild med en indikator som är på de lägsta nivåerna sedan KI började mäta dem. Skillnaden mellan näringslivets och hushållens syn på konjunkturen är hostoriskt ovnaligt stor, men börjar minska. Industrin ser fortsatt konjunkturläget som mycket starkt, men tjänstesektorn har nu börjat närma sig hushållen och ser läget som svagt.
Hushållens negativa syn på den ekonomiska utvecklingen beror på att inflationen påverkar hushållen på en bred front genom högre priser på bland annat livsmedel och energi. Samtidigt har räntorna börjat stiga vilket givetvis påverkar den egna ekonomin direkt. Den negativa synen har nu börjat leda till en förändring i hushållens beteende. Skuldsättningstakten har dämpats och hushållens konsumtion visar tecken på att vika av.
Vi väntar på att en ny regering ska komma på plats. Valrörelserna innehöll många löften om hur hushållen skulle hjälpas genom kostnadskrisen. Det är sannolikt att det kommer någon form av stödpaket som kan höja hushållens framtidstro.
Hushållen är de verkliga slutkonsumenterna av varor och tjänster som näringslivet produceras. Om konsumtionen viker är det svårt att se att det inte kommer att påverka näringslivet. De senaste mätningarna från KI visar också att optimismen har avtagit.
Riksbanken har genomfört höjningar av styrräntan med 0,25 procent i april, 0,50 procent i juni och 1,00 procent i september samt annonserade samtidigt att det kommer att komma fortsatta höjningar under de närmaste mötena. Marknaden förväntar sig just nu en höjning med 0,75 procent vid mötet i november och 0,60 procent i februari, vilket är mer än vad Riksbanken har kommunicerat. Det är stor sannolikhet, precis som man gjorde vid tidigare höjningar, väljer att göra det som marknaden förväntar sig (och redan prisat in) för att inte skapa onödig osäkerhet i en redan stökig marknad.
Förutom räntehöjningar har Riksbanken även meddelat att de ska minska de obligationsköp som de har genomfört under pandemin för att ytterligare stimulera ekonomin. Riksbanken har köpt allt från riskfria statsobligationer till betydligt mer riskfyllda företagsobligationer oavsett pris och tryckt ner räntenivån och kreditriskpåslag till nivåer där andra investerare inte är intresserade att köpa. När nu Riksbanken kliver bort som köpare måste nivåerna anpassas till en nivå där vanliga investerare är villiga att köpa. Denna anpassning bidrar till de stora rörelserna som vi sett och fortsatt ser på räntemarknaden.
Än så länge är centralbankerna fast beslutna i att bekämpa inflationen och kanske framför allt hålla nere inflationsförväntningarna för att behålla sin trovärdighet. Att hålla nere inflationsutsikterna är viktigt eftersom det styr löneutvecklingen som i sin tur påverkar konkurrenskraften. Lyckas man inte hålla nere inflationsutsikterna och löneutvecklingen tar fart finns risken att vi hamnar i en löne- och prisspiral som i sig kan elda på inflationen och äventyra konkurrenskraften.
En hög inflation och högre räntor i kombination med sviktande köpkraft från hushåll kommer att påverka konsumtionen, som i sin tur kommer att dämpa den ekonomiska aktiviteten. Vi ser redan tydliga tecken på en avkylning, som riskerar att förstärkas. Prognoserna pekar på att inflationen kommer att fortsätta uppåt, speciellt i Europa, när energipriser kommer att slå nya rekord under vintern. Det kommer att sätta ytterligare press på hushållen samtidigt som det gör varuproduktion dyrare. Att hushåll som pressas av dyrare elräkningar och högre bolånekostnader ska kunna upprätthålla sin konsumtion är osannolikt.
Centralbanker måste därför brottas med att bekämpa en allt för hög inflation och att inte dra ner ekonomierna i en recession. En recession som kommer att leda till konkurser, stigande arbetslöshet och kreditförluster i finanssektorn. Marknaden har prisat in risken för en sådan utveckling genom att handla ner räntan på längre löptider, som nu är lägre än på korta löptider. Det indikerar att marknaden redan börjat prisa in räntesänkningar i framtiden.
Du kan spara en hel del på att byta bank och det är enklare än du tror. När du flyttar ditt lån till oss vet du redan på förhand vilken ränta du får utifrån hur stort ditt lån är i förhållande till fastighetens värde.
Flytta ditt bolån
