Flygbild över Östgötaslätten, gårdar och fält.

Förväntningar på framtiden styr räntemarknaden

Att följa räntemarknaden och vad som händer med räntan är givetvis centralt för oss som bank. Vi har alla under lång tid levt i en lågräntemiljö och gör så fortsatt. Under våren har vi dock sett stigande nivåer på räntemarknaden i spår av pandemi och pågående krig i Europa. Låt oss ta en titt på vad som präglat räntemarknaden i Sverige den senaste tiden.

Artikeln publicerades 2022-07-01

De stigande nivåerna på räntemarknaden är att se som ett resultat av en stigande inflation och logistikutmaningar i spåren av två år med pandemi. Men också i ett pågående krig i Europa som sätter ytterligare tryck uppåt på inflationen och lägger sordin på framtidsutsikterna samt ökar den globala osäkerheten. Räntan är ett resultat av de samlade förväntningarna på framtiden.

Stor skillnad mellan näringslivet och hushållens syn på framtiden

I slutet av juni presenterade Konjunkturinstitutet (KI) sin senaste konjunkturbarometer. Konjunkturbarometern tar temperaturen på läget i näringslivet och hushållen och vilka framtidsförväntningar de har. Skillnaden mellan näringslivets och hushållens syn på konjunkturen är fortsatt ovanligt stor. Näringslivet ser fortfarande mer positivt på framtiden samtidigt som hushållen har en allt dystrare bild med en indikator som är på de lägsta nivåerna sedan finanskrisen.

Hushållens negativa syn på den ekonomiska utvecklingen beror på att inflationen påverkar hushållen på en bred front genom högre priser på bland annat livsmedel och energi. Samtidigt har räntorna börjat stiga vilket givetvis påverkar den egna ekonomin direkt. Utöver detta har världens börser under början av året sjunkit vilket minskar hushållens förmögenhet och begränsar människors möjlighet att spara pengar med god avkastning. Trots den negativa synen så har inte hushållen beteenden ändrats märkbart. Skuldsättningen fortsätter att öka och konsumtionen hålls uppe. Två år med pandemi har resulterat i att många har sparande att ta av och ett uppdämt konsumtionsbehov vilket för närvarande håller upp konsumtionen trots den dystra synen på tillvaron.

Riksbankens prognos och styrräntan påverkar räntemarknaden

Redan från slutet av förra året började räntor på längre löptider att stiga på grund av inflationsutsikterna. Riksbanken meddelade i slutet av april en höjning av reporäntan på 0,25 procent och annonserade samtidigt att det kommer komma flertalet höjningar de kommande åren. De nya nivåerna har den senaste tiden prisats in i av räntemarknaden och vid junimötet i slutet av månaden aviserade Riksbanken att de höjer styrräntan med 50 räntepunkter (en dubbelhöjning). Även vid nästkommande möte i september har Riksbanken för avsikt att göra en till så kallad dubbelhöjning och prognosen är att styrräntan ska ligga nära 2 procent i början av nästa år (från dagens nivå på 0,75 procent).

Förutom räntehöjningar har Riksbanken meddelat att de även ska minska de obligationsköp som de har genomfört under pandemin för att ytterligare stimulera ekonomin. Riksbanken har köpt obligationer utgivna av svenska staten, banker och företag oavsett pris och tryckt ner räntenivån till nivåer där andra investerare är måttligt intresserade av att köpa. När nu Riksbanken minskar sina köp av obligationer måste kreditrisken och därmed räntenivån anpassas till en nivå där vanliga investerare är villiga att köpa obligationer vilket har fått priset på obligationer att stiga löpande under första halvåret av 2022.  

Fortsatt oroligt på de finansiella marknaderna

Under maj månad kändes räntemarknaden något mer balanserad än vad den varit under tidigare delen av våren, men i juni har osäkerheten tilltagit igen och räntorna har fortsatt stiga. Det är fortsatt inflationsutsikterna och allt mer tydliga centralbanker som driver upp räntorna. Inflationen har fortsatt stiga och prognosen är att den ska fortsätta uppåt, åtminstone i Europa. Centralbanker har blivit allt mer tydliga med att det är inflationsbekämpning som gäller och marknaden har skruvat upp förväntningarna på hur mycket och hur snabbt de ska höja. USA:s centralbank höjde med 0,75 procent vid mötet i juni och den europeiska centralbanken har bekräftat att de inleder sin höjningscykel med minst 0,25 procent i juli och kommer att höja med 0,50 procent i både september och oktober. Även Riksbanken höjer nu styrräntan i en snabbare takt för att motverka att inflationen biter sig fast (som nämnt ovan).

En räntemarknad som vacklar

Avslutningsvis, Riksbanken har som mål att hålla inflationsförväntningarna på en nivå nära målet på två procent. Många samhällsaktörer kommer att tycka att det är viktigt att få ned inflationsförväntningarna innan nästa års stora löneförhandlingar sätter igång. Om man inte lyckas med det ser en del risker i att löneavtalen kommer in på en för hög nivå vilket i sin tur sätter ytterligare press uppåt på inflationen och därmed äventyrar prisstabiliteten och Sveriges konkurrensförutsättningar.

Frågan är hur mycket högre räntor ekonomin tål innan det drabbar konjunkturen. Vi har sett en svag inledning av 2022 i Sverige med en BNP-nedgång med 0,8 procent under årets första kvartal. För de med hög skuldsättning innebär det att räntekostnaden ganska snabbt riskerar äta upp potentiellt konsumtionsutrymme och då sjunker efterfrågan i ekonomin och tillväxten faller.

Marknaderna vacklar i nuläget mellan att det blir recession eller mjuklandning I ekonomin vilket skapar en volatilitet i räntemarknaden som vi inte sett på över tio år. Den svåraste frågan i nuläget är hur länge den höga inflationen kommer bita sig fast med tanke på centralbankernas inflationsmål om två procent.

Läs mer

Fastighetsmäklaren tipsar inför gårdsköpet

Läs mer
Läs mer

Att tänka på, när du ska köpa fritidshus

Läs mer
Läs mer

Låna på huset inför renovering?

Läs mer