Lantbrukaren Per-Olof går över sin mark

Så var lantbruksåret 2021

För lantbruket började 2021 generellt mycket positivt, men sedan i höstas har framtidstron bland landets lantbruksföretagare grumlats något. Trots en fortsatt hög efterfrågan på svenska råvaror oroas nu många av bland annat de ökade priserna på insatsvaror.

Flera branscher inom jord och skog hade en gynnsam start på året efter ett 2020 som generellt var positivt för de gröna näringarna. Prisnivåerna är relativt goda för spannmål, oljeväxter, kött och mjölk. Lågränteläget består och investeringsviljan finns på gårdar runt om i landet. Priset för jord och skogsfastigheter stiger och intresset för att köpa är stort, vilket märks i en ökad efterfrågan på bottenlånefinansiering hos Landshypotek.

Efterfrågan på svenska livsmedel fortsätter att öka

Sveriges bönder anses både vara samhällsviktiga och ha många betydelsefulla uppgifter. Det visar en av flera undersökningar som Landshypotek låter göra bland allmänheten under året. Att producera livsmedel på ett hållbart sätt listas som den viktigaste, följt av att bidra till levande landsbygder och arbetstillfällen. I en annan undersökning svarar 85 procent av svenskarna att de oftast eller endast handlar svenskproducerad mat. De flesta gör det framförallt för att gynna svenskt lantbruk eller trakten, bygden och de lokala producenterna. Och mer än hälften är beredda att betala mer för svenska livsmedel. 

Valet av svenskproducerat har också ökat när vi varit mer hemma under pandemin och handlat en större del av våra livsmedel i detaljhandeln.

Ett flertal utbrott av fågelinfluensa konstateras under inledningen av året, vilket såklart innebar utmaningar för de drabbade med störningar och begränsningar i den totala produktionen i landet och stigande äggpriser i konsumentledet som följd.

En relativt mild mars gör att vårsådden kom igång tidigare än normalt i södra Sverige. I Landshypoteks sociala medier delades lägesrapporter från skördearbetet runt om i landet.

Under årets andra kvartal öppnar världen i stort upp igen

Trots en osäkerhet inom jordbruket utifrån framtida regler och jordbruksstöd är tillförsikten inför framtiden stor, även om verksamheter med fjäderfä har haft utmaningar. Svenska animalieprodukter fortsätter att ta marknadsandel på den inhemska marknaden.

Årets skörd blir förhållandevis bra som helhet. Volymen är lägre, men priserna är högre. Landshypotek sammanställde med hjälp av de förtroendevalda lantbrukarna regionala lägesrapporter, vilka visar på ovanligt stora lokala skillnader. Den totala spannmålsskörden uppskattades av Jordbruksverket till strax under 5 miljoner ton, vilket är en minskning med runt 16 procent, jämfört med förra årets skörd. Vallskörden ger rekordstora volymer på många håll, vilket ledde till vissa kapacitetsutmaningar med att ta hand om allt foder. 

Efter att restriktionerna att undvika större fysiska samlingar äntligen släppte var det också uppskattat att kunna mötas och dela erfarenheter på branschevents, kundträffar och andra mötesplatser igen. Landshypotek var snabba med att bjuda in till bland annat lokala samtal om utvecklingen av näringen och  lantbruksföretagandet runt om i landet. Tillfällena att ses bidrar både till ett värdefullt nätverkande och näring till utvecklingen av det egna företaget.

Rekordstora höstsådda arealer och kraftigt ökade priser på insatsvaror

Rikligt regnande under hösten ställde till det för många lantbrukare. Men det märks inte av när Jordbruksverket presenterade sin statistik för årets höstsådda areal, som förutom att tangera förra årets rekordstora areal också är större än genomsnittet de senaste fem åren.

Under hösten började även de kraftigt ökande priserna för drivmedel, elektricitet, foder, gödsel och andra råvaror tynga de svenska livsmedelsproducenterna rejält, framförallt för lantbruksföretagare med animalieproduktion och växtodlare. Bland annat har priset på kvävegödsel i slutet av 2021 ökat med 240 procent på bara ett år, och priset på diesel är nästan 40 procent högre. En begränsad tillgång på råvaror i produktionen, främst gödsel, oroar. Livsmedelspriserna börjar stiga i butikerna och konsumenterna kan vänta sig fortsatta prisökningar i början av 2022.

Landshypotek håller Höstmöte för sina kunder och andra intressenter inom näringarna där ekonomins påverkan på lantbruket och skogsdebatten bland annat debatteras med såväl chefsekonomer, som en EU-parlamentariker, lantbrukare, skogsägare och andra företrädare för branschen.

Många centrala och viktiga frågor på agendan

Magdalena Andersson presenterar efter regeringsförklaringen de nya ministrarna. Anna-Caren Sätherberg får landsbygdsfrågorna på sitt bord. Ministern har flera centrala och viktiga frågor på agendan att ta ställning till, och driva och fatta beslut, om som har stor betydelse för landets lantbrukare och deras investeringsvilja, men också för svensk landsbygd och Sverige i stort. Hit hör exempelvis äganderätten, utformningen och nationell tillämpning av kommande jordbrukspolitik (CAP), skogspolitiken, grön omställning, regelförenklingar inom jordbruket och den svenska livsmedelsstrategin.

Efter att EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP), som gäller för perioden 2023-2027 och beslutades i somras, pågår processen för den nationella tillämpningen. Landets lantbrukare lägger nu framförallt sina förhoppningar på att de skenande kostnaderna för insatsvaror, mineralgödsel, energi och foder snabbt kommer upp på den politiska dagordningen. Jordbruksverkets 9,6 miljarder kronor i jordbrukarstöd lyfter ändå upp likviditeten under december. Före årsskiftet ska minst 95 procent av lantbrukarna ha fått sina pengar.

De gröna näringarna är enormt viktiga för Sveriges utveckling och bönder är ett tåligt släkte, men utifrån de höjda riskerna som nu tornar upp sig är det främst beslut som långsiktigt stärker möjligheterna att driva sina verksamheter vidare som behövs.

 

Fortsatt ljusa utsikter för skogen, men innebörden av nya regelverk väcker oro

Skogsdebatten har gått hög från många håll under året, men för många skogsägare har det företrädesvis ändå sett fortsatt ljust ut 2021. Lönsamheten i skogsbruket anses i stort vara tillfredsställande eller mycket god. En stark skogskonjunktur, speciellt för sågade trävaror, bidrog till en rekordexport under 2021. En annan rekordnivå som däremot skapar oro inför kommande säsong är den för barkborreskador, där stora mängder angripna träd står kvar i skogen. Skadorna flyttar också längre norrut i landet. Innebörden av EU-kommissionens föreslagna taxonomi, det regelverk som ska vara en gemensam vägledning för hållbara investeringar, är omdebatterat.  

Politikerna har en utmaning med att forma en gemensam syn och riktning för jord- och skogsbruksfrågorna. Som privat skogsägare berörs man inte av regelverket direkt, men i och med att banker och kapitalmarknaden i stort kommer att efterfråga informationen, då skogen som bransch finns med i taxonomin, kommer även skogsägarna att kunna påverkas indirekt - och många ställer sig frågande till den direkta innebörden av det nya regelverket. Landshypoteks chefsjurist och hållbarhetschef, Martin Kihlberg, är en engagerad och efterfrågad expertis inom området. Landshypotek bidrar även till det offentliga samtalet om taxonomin i bland annat ett antal debattartiklar.

I december klubbas de nya reglerna för de omdiskuterade hållbarhetskriterierna igenom. De börjar gälla från den första januari 2022, men hur de ska implementeras i praktiken är i dagsläget långt ifrån klart.