Skördeläget 2021

Förutsättningarna att bruka marken skiljer sig åt runt om i landet och från år till år. Att utnyttja de möjligheter som finns på den egna arealen och anpassa sin produktion efter väder, växtodlingsplaner och efterfrågan är en naturlig del i att vara lantbrukare. Lantbruket bygger på den biologiska verksamheten – och just nu handlar det om att ta hem skördarna. Landshypotek har tittat på hur läget för 2021 ser ut.

Årets totala skörd av spannmål, oljeväxter och vall*

  • Årets totala spannmålsskörd beräknas uppgå till 5,6–5,7 miljoner ton. Det är lägre än förra årets knappt 6,0 miljoner ton, men väntas ändå vara 6 procent högre än genomsnittet för  föregående femårsperiod. Prognosen för oljeväxter väntas bli högre än förra året.
  • Att spannmålsskörden väntas bli lägre beror på att vårsådden försenades i många delar av landet efter en kall vår med riklig nederbörd. En försenad start påverkar skörden negativt då plantan får kortare tid att utvecklas.
  • Nederbördsmängden under våren varierade över landet. Sommarens relativt höga temperaturer med måttliga nederbördsmängder har lett till sämre avkastning per hektar.
  • Höstsådda grödor är mer tåliga för påfrestningar som t.ex. torka. Rekordstor sådd av höstvete med god etablering under 2020 gör att den totala skörden 2021 ändå är förhållandevis bra.
  • Vallskörden har i år gett rekordstora volymer på många håll. För en del har det varit en viss utmaning att ha kapacitet att ta hand om allt foder. Den svala och sena våren tyder på att den viktiga förstaskörden i början av sommaren hade bra kvalitet.

Skillnaderna för skördeutfallet i landet bedöms vara större än normalt

  • Sydöstra delarna av Götaland har haft torrt under en lång period, vilket gett sämre skördar.
  • I Götaland och Svealand var våren kall och sen. Riklig nederbörd gjorde att vissa lantbrukare hade en mycket besvärlig och försenad vårsådd. De som hade möjlighet att så med uppkomst före nederbörden fick en mycket bra utveckling av grödorna under försommaren. Under den varma och nederbördsfattiga sommaren utvecklades grödorna sämre i hela området.
  • I nedre Norrland bedöms spannmålen har påverkats negativt av sen vårsådd och varm sommar. Däremot har vallskörden varit relativt gynnsam.
  • Vallskörden i norra Norrland har haft stor volym och relativt bra kvalitet.

Det används åkermarken till 

Den största andelen av åkerarealen, 41 %, nyttjas som vall. Den vanligaste spannmålsgrödan är höstvete som under årets säsong odlades på 17 procent av landets totala åkerareal.

Höga priser

Priserna på spannmål och oljeväxter har det senaste halvåret varit relativt höga, men volatila. Bedömningen globalt är att utgående lager av spannmål och oljeväxter är förhållandevis låga i jämförelse med konsumtionen tidigare år. Ogynnsamt väder i Europa har bl.a. sänkt skördeprognosen. Kinas efterfrågan är stark när ekonomin återhämtas och grisproduktionen byggs upp igen efter ett stort sjukdomsutbrott. Tillsammans med höga oljepriser och logistikstörningar har det lett till goda priser.

Lantbrukarnas drivkrafter 

En viktig drivkraft i att vara lantbrukare är att producera livsmedel i en verksamhet som får följa och anpassas efter naturen, årstiderna och vädret. Det är många beslut och insatser som gjorts för att få fram skörden. Många lantbrukare har en positiv känsla för sin roll som lantbrukare. I Landshypotek Banks senaste Lantbrukspanel svarar 85 procent det.

Skördeläget 2021 är sammanställd av Agneta Hjellström på Landshypotek Bank i augusti 2021.
* Källor: SCB, Jordbruksverket och Lantmännen.

I de finansiella rapporter som Landshypotek Bank publicerar kvartalsvis ingår också en sammanställning av utvecklingen inom jord- och skogsbruket. Här kan du ta del av den senaste Utvecklingen inom jord och skog, kvartal 2, 2021. 

Lantbrukets viktiga samhällsroll

Lantbruket är en platsbunden verksamhet som skapar arbetstillfällen i hela landet. Förra året var antalet jordbruksföretag 58 791 stycken. Förutom lantbrukarnas och eventuella anställdas egna arbete, bidrar lantbruken till arbetstillfällen inom både livsmedelsindustrin och utifrån sina behov av service, tjänster och varor.  

Sveriges självförsörjningsgrad på spannmål är cirka 120 procent.
Spannmålen har olika användningsområden:

  • 40 procent blir foder.
  • Drygt 15 procent används till livsmedelsändamål.
  • Knappt lika stor andel går till industriändamål, som t.ex. tillverkning av alkohol och etanol.
  • Knappt 5 procent används till utsäde.
  • Resterande 25-30 procent säljs på exportmarknaden.

För animalieprodukter, förutom ägg, är självförsörjningsgraden betydligt lägre, 55 procent. Efterfrågan på svenskproducerat kött och mejeriprodukter har stärkts under pandemin, vilket även påverkar efterfrågan på spannmål.  

Så stor del av Sveriges yta består av skog och mark

Sveriges totala landareal på 40,7 miljoner hektar (1 hektar motsvarar 10 000 m2) består av:

  • 69 procent skogsmark
  • 6 procent åkermark (de största åkermarksarealerna återfinns i Västra Götaland, följt av Skåne, Östergötland, Uppsala och Södermanlands län)
  • 1 procent betesmark
Läs mer

Utvecklingen inom jord och skog: Kvartal 2 2021

Läs mer
Läs mer

Utvecklingen på finansmarknaderna: Kvartal 2 2021

Läs mer
Läs mer

Lantbruket och klimatet del 3 - Erik Moll

Läs mer