Tre trender på finansmarknaden

Privatpersoner, företag, banker och andra aktörer påverkas alla av vad som händer på den finansiella marknaden. Vi på Landshypotek följer dagligen utvecklingen på den finansiella marknaden då den ger oss en riktning om var omvärlden är på väg och hur vi behöver förhålla oss till den.

Artikeln är framtagen 2021-06-09

För dig som egen företagare eller privatperson får rörelserna på finansmarknaden också en påverkan genom att utbud och efterfrågan påverkar tillgången till kapital, priset på de varor vi konsumerar och det allmänna konjunkturläget vilket får konsekvenser för bland annat arbetsmarknaden. En av de som följer utvecklingen på finansmarknaden nära i sitt dagliga arbete är Åke Källström, Treasurychef på Landshypotek Bank. Som ansvarig för bankens finansiering gäller det att ha koll på hur finansmarknaden rör sig. Vi tog en kaffe och diskuterade de trender vi kan se på marknaden just nu i juni 2021 – ekonomiernas återöppning, en stigande inflation och centralbankernas tålamod.

Ekonomiernas återöppning

Den starkaste trenden på marknaden som vi följer är återöppningen av ekonomierna efter pandemin och hur snabbt tillväxten kommer igång. Det finns ett överskott i sparande i samhället och ett 1,5-årigt uppdämt behov av att göra saker som kan omvandlas till konsumtion. Frågetecken finns dock i huruvida konsumenter långsiktigt har ändrat sina vanor och konsumtionsmönster. Det kan ta tid innan konsumtionen kommer igång och den kanske inte ser likadan ut.

I de länder där vaccineringen har kommit långt finns en förväntan på att tillväxten ska ta fart när konsumtionen kommer igång. USA, som i dagsläget leder utvecklingen då de har kommit långt med sin vaccinering, har fortsatt inte sett den utvecklingen. Däremot så har ekonomin fått en ordentlig skjuts av statliga stimulanspaket genom en extensiv finanspolitik. Det är sannolikt att stimulanserna kommer att utlösa en tillväxtboom som i sig kan få inflationen att stiga rejält.

I Europa har vaccinationerna kommit igång senare men har nu bättre fart och vi ser att ekonomierna kommer att öppna upp på riktigt först efter sommaren. Vi kommer alltså få en senare öppning av ekonomierna och fart jämfört med USA. I Sverige kan vi se starka och positiva framåtblickande prognoser för ekonomin. Vi har relativt sett klarat oss bättre än många andra länder på grund av mindre restriktioner i samhället. Det vi kan se i siffrorna nu är att Sveriges BNP är tillbaka på samma nivå som i början av 2020. Anställningarna har ännu inte kommit igång och det är färre anställda nu än innan pandemin började. Så även om förväntningarna ser ljusa ut är det fortfarande inget konkret som speglar att återhämtningen är igång på riktigt.  

En stigande inflation

När samhällen öppnar upp ökar efterfrågan på varor och tjänster i en snabbare takt än tillverkningen. Så när nu efterfrågan har ökat så har inte produktionsnivåerna nått samma nivåer som före pandemin. Framförallt gäller det råvaror, vilket driver upp priserna. Ett exempel på detta är råvarupriserna på olja och trä som har ökat ordentligt den senaste tiden. Så just nu kan investeringar och husbyggen kosta mer och då blir det kännbart för dig som konsument att inflationen har stigit. Sannolikt är det en temporär puckel och så snart produktionsnivåerna för råvaror kommer upp på normal nivå så bör priserna och inflationen sjunka tillbaka. Allt annat lika så har inte den totala efterfrågan eller hushållens köpkraft ökat under det senaste 1,5 året vilket talar för att priserna kommer att gå tillbaka. Råvarukostnaden är också en relativt liten del av den färdiga produkten för konsumenter och en temporär uppgång kan sväljas av producenten utan att påverka priset till konsument.

När inflationen stiger är det troligt att de långa räntorna också stiger. Just nu är skillnaden i pris på korta och långa räntor historiskt låga vilket kan tala för att det är dags att se över sina lån. Vi är fortsatt i ett läge där försäkringspremien för att säkra din kapitalkostnad är mycket låg.

Centralbankernas tålamod

Centralbankerna världen över fortsätter att stimulera kraftfullt trots att ekonomierna öppnar upp och en inflation som stiger. Riksbanken tror som sagt att det är en temporär inflationspuckel vi just nu befinner oss i och det innebär att vi enligt prognos har räntehöjningar att vänta först i slutet av 2023 eller början av 2024. Det innebär en fortsatt lågräntemiljö under de närmsta åren. För att hålla nere även de långa räntorna köper centralbankerna fortsatt mycket obligationer på marknaden. Sannolikt borde köpen minska i takt med att tillväxten tar fart, vilket borde sätta press uppåt på nivåerna på de långa räntorna.

Skulle det vara så att det inte är en temporär inflationspuckel, utan att de högre priserna i producentledet förs över även till konsument, kan tidigare räntehöjningar bli aktuella. Risken finns, framför allt i USA, att de finanspolitiska stimulanserna är för kraftfulla och att återhämtningen övergår till överhettning.

Avslutningsvis kan vi konstatera att det viktiga för politikerna och centralbankerna är att fortsätta stimulera ekonomin för att få tillbaka människor i arbete och minska arbetslösheten. För att på så sätt minska den långsiktiga skadan som kan uppstå om människor inte kommer tillbaka till arbeten och befintlig produktionskapacitet förloras.  

Åke Källström Treasurychef, Landshypotek Bank
Läs mer

Bolånemarknaden speglar trender och konsumtionsmönster

Läs mer
Läs mer

Gårdsboende lockar allt fler – tips att tänka på inför köpet

Läs mer
Läs mer

Många stortrivs i sina bostäder även under coronapandemin

Läs mer