Utvecklingen inom jord- och skogsnäringarna 2022

Positivt ekonomiskt läge för skogsägarna

För landets skogsägare har året generellt gett ett positivt ekonomiskt utfall. Avverkningarna bedöms ha minskat marginellt jämfört med 2021. Priserna på sågtimmer och massaved har fortsatt att stiga, starkast i Götaland och svagast i norra Norrland. Pristrenden kan förklaras av ökat exportvärde av svenska skogsråvaror, drivet av en svag krona och ett minskat utbud från Centraleuropa, Belarus och Ryssland.

Timmerpriserna ligger kvar på en relativt hög nivå och priserna på massaved har stigit, men risken finns för
prisjusteringar nedåt under 2023. Det kan innebära utmaningar för skogsägare som alltjämt ska bära en
ökad kapitalkostnad. Utmaningarna med granbarkborren kvarstår, men den årliga inventeringen uppskattar att volymen dödad gran har varit lägre i år, i både Götaland och Svealand. Närmare hälften av skadorna återfinns i Örebro och Sörmlands län. Angreppen väntas fortsätta under 2023.

God skörd med höga priser

Trots högre kostnader för drivmedel och gödsel visar växtodlingsföretagen relativt starka resultat 2022. Det
beror till stor del på en bra skörd. Det preliminära utfallet för den totala spannmålsskörden i Sverige är 17 procent högre för 2022 jämfört med 2021, och 11 procent högre än genomsnittet för de föregående fem åren.
Gynnsamt väder under försommaren bidrog till en hög avkastning per hektar. Variationen har dock varit stor.
Några exempel på det är att i Skåne rapporteras det om rekordavkastning för flera grödor och i Kalmar lägre
skörd efter en viss torka. 

För oljeväxter visar prognosen på en rekordvolym på 0,43 miljoner ton, vilket är 24 procent större volym
än 2021. Volymtillväxten beror främst på utökade odlingsarealer. Fortsatt låga internationella spannmålslager, höga kostnader, men framför allt kriget i Ukraina har lett till volatila och samtidigt höga spannmålspriser. Lägre animalieproduktion i flera länder har förstärkt trenden. Spannmålspriset var under andra halvåret cirka 65 procent högre än genomsnittet för föregående femårsperiod. 2023 väntas resultatet försämras, främst till följd av höga ingående lagervärden på gödning kombinerat med fortsatt höga kostnader.

Varierande utfall för animalieproducenterna

Resultatet 2022 är historiskt starkt för mjölkproducenter. Generellt var produktionen något lägre än 2021,
men avräkningspriserna var historiskt höga. Jämfört med föregående fem år var skillnaden cirka 40 procent.
Svag global produktionsökning ligger bakom rekordpriserna. Under slutet av året föll priserna för lagringsbara
mejeriprodukter, vilket gör det troligt att avräkningspriset i Sverige också kommer att gå ner.

Även för nötköttsproducenter har höjda slaktpriser kompenserat för kostnadsökningarna. Färre djur i EU,
svag krona och ett underskott på svenskt nötkött driver avsalupriset. Det är troligt att resultatet försämras 2023 som följd av större ingående värde på grovfoderlagret. Svagare köpkraft hos konsumenter innebär också press på avsalupriser. Lönsamheten för den svenska grisproduktionen har varit utmanande. En förbättring skedde under slutet av året efter bra skördar och något lägre priser på inköpt foder. Variationen är dock stor mellan olika företag. Hur resultatet utvecklas framöver beror till stor utsträckning på konsumenters efterfrågan och produktionen inom EU, men också hur branschen möter ökat smittotryck av allvarliga sjukdomar bland grisar i Europa.

Avvaktan och anpassningar i Sverige för en sämre konjunktur

Generellt ligger priset på flera insatsmedel inom jordbruket på en ny och högre nivå. De höga kostnaderna bidrar till att produktionsvolymen har en svag utveckling, såväl internationellt som i Sverige. Samtidigt har höjda priser på avsaluprodukter till stor del kompenserat de ökade kostnaderna. Avsalupriserna för svenska lantbrukare har under året stigit procentuellt mer än konsumentpriserna, där varukorgen har ökat med knappa 20 procent. Vår bedömning är att priserna kommer att behöva justeras ytterligare i konsumentledet då det finns viss tidsförskjutning med avtal och i vissa fall lager.

Med fortsatt hög inflation och en omvärld som är alltjämt orolig kommer priserna troligen inte att sjunka, om de kommer att öka är dock mer osäkert. Marknaden för flera jordbruksprodukter är således avvaktande. Samtidigt finns positiva signaler om efterfrågan på svenska produkter från jordbruket. Exporten har trots konjunkturen en relativt god utveckling som gynnas av en svag valuta. Efterfrågan inom animalieproduktionen
är större än produktionen. Efterfrågan på kött, ägg och mjölk producerade i Sverige har stärkts. Konsumenterna är dock mer priskänsliga, vilket bland annat märks genom lägre efterfrågan på ekologiska
produkter.

Ökade risker men fortsatt positiv känsla som lantbrukare

Högre kostnader, volatila priser och högre lagervärden gör att riskerna för jordbrukarna ökat, liksom behovet av rörelsekapital. Vikten av att känna sitt företag, sin ekonomi och den omvärld som lantbrukarna verkar inom har aldrig varit viktigare än nu. Osäkerheten kring både kostnads- och marknadsutvecklingen gör att företagen avvaktar med investeringar. Om den fortsätter, och även de långsiktiga investeringsbehoven som behövs skjuts upp, kan det bli problematiskt.

Trots det fortsätter en klar majoritet, ungefär 7 av 10 av lantbrukarna i Landshypoteks Lantbrukspanel, att ha en positiv känsla i sin roll som lantbrukare.

Utvecklingen inom jord- och skogsnäringarna 2022 är ett utdrag ur Landshypotek Banks Årsredovisning 2022 (pdf) och är framtagen av Agneta Hjellström på Landshypotek Bank tillsammans med bankens branschspecialister.