Utvecklingen inom jord och skog: Kvartal 1 2022

Näringen kom in i 2022 med en i grunden stark framtidstro, även om en tydlig oro fanns runt kostnadsutvecklingen. Invasionen av Ukraina, kombinerat med nya pandeminedstängningar och ”post covid” symptom för hela den globala ekonomin, riktar ljuset på beroendet av fungerande handels- och logistikkedjor globalt.

Inflationen sköt fart och med den följer prisökningar på bred front, vilket påverkar hela samhället. För den gröna näringen innebär det mer specifikt att hela spektret av insatsvaror dras med i uppgången. I det ingår även ytterligare prisökningar på energi. Importberoendet är högt för handelsgödsel, mineraler för fodertillverkning med mera. Liknande situation råder även för jordbrukare i andra länder.

Osäkra försörjningskedjor ger höga och volatila priser

Den globala livsmedelsförsörjningen har rubbats rejält. Med anledning av att Ryssland och Ukraina är stora
exportörer av bland annat vete, korn och solrosolja kommer utbudet av dessa varor minska på världsmarknaden. Det kommer att driva upp priserna i världshandeln ytterligare, vilket också påverkar den svenska marknaden. I ett senare skede kommer tillgången på insatsvaror som gödsel med stor sannolikhet att påverka skörden 2023 och framåt. För odlingsåret 2022 är 80-90% av gödsel och utsäde inköpta i 2021 års prisläge varför 2022 kan bli ett bra år om skörden blir bra.

Vi ser att priserna på avsaluprodukter nu börjar att stiga, men i en, såvitt kan bedömas, för långsam takt i förhållande till hur snabbt kostnadsökningarna slår igenom i lantbruket. Kostnadsutvecklingen är akut och kommer att behöva mötas av framförallt än högre avsalupriser, men även politiska åtgärder som sänkt skatt på energi med mera. Alla näringsinriktningar påverkas. I det korta perspektivet drabbas animalieproduktionen mest, framförallt gris och fågel med högre andel köpt fodervara. Verksamheter med gris har också utmaningar sedan en tid då EU:s export till tredje land minskar. Konsekvenserna är en ökad risk som producent då rörelsekapitalbehovet blir större, vilket behöver kompenseras med en högre lönsamhet. Det kan även leda till att verksamheter läggs ned och därmed en minskning av den inhemska livsmedelsproduktionen.

Lantbruket har även ett stort behov av arbetskraft. Då en hög andel kommer från Östeuropa kan det bli en utmaning på kort sikt framförallt inom trädgårdsnäringen, animalieproduktionen och skogen. Det är sannolikt att vi kommer få se en ny balans på marknaden med ett högre prisläge. Samtidigt leder det till att en livskraftig inhemsk produktion av det basala för människan, mat, blir en politisk fråga som rimligen kommer leda till åtgärder. Behovet av att öka självförsörjningsgraden har aktualiserats, liksom vår sårbarhet för störningar i logistik- och handelskedjor. Det bör leda till en förbättrad situation för den gröna näringarna i Sverige, men det kommer inte ske över natt. 

Lantbrukets viktiga bidrag till livsmedels- och energiförsörjningen

Begreppet hållbarhet har nu vidgats till att i än högre grad innefatta livsmedels- och energiförsörjning. Jordbruket har en viktig roll att spela för en ökad självförsörjningsgrad. Det kan leda till nya investeringar och innovationer inom de gröna näringarna. Näringen är också instrumentell för energiomställningen där jord- och skogsbruket med sina gröna kolatomer har stora möjligheter att bidra till framtidens drivmedels- och elproduktion, vilket ligger i linje med lantbrukets grundläggande cirkulära tankesätt.

Omvärldsspaningen är gjord av Agneta Hjellström på Landshypotek Bank och publiceras även i Landshypotek Banks delårsrapport för Q1 2022.