Utvecklingen inom jord och skog: Kvartal 3 2022

Det är en starkt föränderlig omvärld som kunderna inom de gröna näringarna möter. Priserna för både insatsvaror och avsaluprodukter är höga och volatila. Risk- och kostnadsnivån är fortsatt högre än normalt som följd av den makroekonomiska osäkerheten och på kort sikt är produktion, tillgång och efterfrågan mer oförutsägbar. 

Investeringsbehovet är relativt stort i lantbruket sedan flera år. Detta gäller särskilt för företag med djur. Trots
ökad efterfrågan på svenskproducerade produkter, med hållbara produktionsmetoder, sker inte investeringarna i samma takt. Underhåll har många gånger fått gå före nybyggnationer av mera rationella anläggningar.

Lantbrukare menar att otydliga, osäkra och krångliga politiska villkor dämpar deras investeringsvilja. Oro för
inskränkningar i ägande- och nyttjanderätten och en alltför instabil infrastruktur är andra aspekter som lyfts
fram i detta sammanhang.

Det osäkra läget har gjort att investeringar nu skjuts på framtiden. I stället prioriteras insatser för att stärka motståndskraften i verksamheten; exempelvis genom att utöka lagringsmöjligheterna och bygga mindre solcellsanläggningar. Utifrån den makroekonomiska situationen är antalet sålda lantbruksfastigheter relativt få, men intresset för att köpa lokalt rätt objekt har inte svalnat. Jordbruks och skogsmark är, i nuläget, stabila ur ett värdeperspektiv. Det ska ändå noteras att omsättningen av fastigheter har sjunkit och därmed är de statistiska punkterna färre.

Bredare avsättning för skogsråvara

Priset på massaved och flis har stigit under tredje kvartalet, men trenden på trävarumarknaden är vikande
som följd av minskat byggande och svagare export. Att virke från Ryssland och Belarus har klassats som konfliktvirke har hittills haft begränsad effekt på marknaden. Orderingången för massa- och pappersindustrin
har förbättrats, drivet av en svag krona mot dollarn. Samtidigt gör energipriserna att vissa bruk stängt ner partiellt.

Höga energipriser har lett till en ökad avsättning på skogsråvara i energisortimentet. En breddad avsättning syns också i ökat exportvärde av obearbetat virke och fler köpare av blånat virke efter granbarkborreangrepp.
Det generella rotnettot är i grunden oförändrat över landet där stigande kostnader äter upp prisökningen på
virke vid bilväg.

Granbarkborren fortsätter att ställa till allvarligt bekymmer för många skogsägare. Den varma och torra
sommaren gav en utdragen säsong för angreppen. Skogsstyrelsen bedömer att skadorna kan bli omfattande
och över ett större geografiskt område i år.

God skörd med höga priser

Prognosen för den totala spannmålsskörden i Sverige är 5,5 miljoner ton. Det är 11 procent högre än förra årets skörd och 8 procent mer än genomsnittet för föregående femårsperiod, där även torkåret 2018 ingår. En vädermässigt ovanligt gynnsam försommar har bidragit till en hög avkastning per hektar, men variationen är stor inom landet – något som också flera av Landshypoteks medlemmar bekräftade i de skörderapporter som banken sammanställde.  Flera områden hade rekordskördar, trots större andel obrukad areal. I sydöstra Sverige har skörden varit sämre som följd av torka.

Som normalt säsongsmönster har priserna på spannmål och oljeväxter gått ner under skördeperioden på norra halvklotet. Lägre fraktpriser och förbättrade internationella logistikflöden har också bidragit till sänkningen.

Ukraina har lyckats exportera en mindre volym än normalt, vilket också har påverkat priserna. Till det kommer en något svagare efterfrågan när stigande inflation ändrar konsumtionen. Att priset i historisk jämförelse ändå är fortsatt högt beror på att de globala lagernivåerna av spannmål väntas minska för femte året i följd, inräknat skördeåret 2022/23. Utvecklingen ser liknande ut för oljeväxter. Priset på spannmål och oljeväxter speglar också prisutvecklingen på energi. Stigande produktionskostnader och oro kring tillgången på gödsel ger en osäkerhet gällande de globala produktionsvolymerna framöver.

Normal produktionsvolym, men höga kostnader för animalieproducenter

För animalieproducenter är de höga foder- och energipriserna utmanande och särskilt för företag med
grisproduktion och fjäderfä. Höjda priser på slaktsvin, smågrisar och kyckling kompenserar inte fullt de högre
kostnaderna. En ökad konkurrens av griskött och matfågel från andra länder inom EU håller tillbaka prisökningar.

Produktionen har för säsongen varit ganska normal för i stort sett alla animalieproducenter, med undantag för
ekologisk mjölk, där invägningen är lägre. Konsumenters minskade köpkraft och stigande livsmedelspriser har
förändrat konsumtionsmönstren. Det är sannolikt att konsumenten kommer bli mer prismedveten, vilket kan
gynna billigare livsmedel, så väl inhemska som importerade, och primärt drabba de högre prissegmenten.

Energipriser och trygg energiförsörjning finns högt upp på agendan

Höga energipriser är påtagliga för lantbruket, särskilt för animalieproducenter. LRF uppskattar att cirka 90 procent av de svenska livsmedlen produceras i de två södra elområdena, där också stora delar av animalieproduktionen finns. I augusti gav regeringen Svenska kraftnät i uppdrag att under november presentera förslag om återbetalning till konsumenter och företag som en nödåtgärd på kort sikt. Inom branschen finns förhoppningar om en snabb utbetalning.

Många beslut att ta under hösten

Under kvartalet har lantbrukare fortsatt sin planering och höstsått för säsongen 2022/23. Det innebär många
beslut och vägval i en på kort sikt osäker omvärld. Högt kostnadsläge, i kombination med begränsad tillgång
på gödsel och komponenter, gör att fler utvärderar olika inköpsstrategier och vad som ska odlas. Flertalet
lantbrukare i Sverige ligger ändå fast vid sina långsiktiga planer. Framtidstron har också stärkts när globala utmaningar med trygga försörjningskedjor av livsmedel och energi har satt ljuset på de gröna näringarnas betydelse och viktiga bidrag för den cirkulära omställningen.

De osäkra marknadsförhållandena för lantbrukarna gör att Landshypotek ser färre kreditansökningar för nyinvesteringar. Hittills har det ökade behovet av rörelsekapital hos lantbrukarna inte föranlett en förhöjd nivå av utökade ansökningar, men det kan inte uteslutas att det kommer senare under året. Den samlade bedömningen är att risknivån i näringen har stigit.

Omvärldsspaningen är gjord av Agneta Hjellström på Landshypotek Bank och publiceras även i Landshypotek Banks delårsrapport för Q3 2022.

Läs mer

Utvecklingen på finansmarknaderna: Kvartal 3 2022

Läs mer
Läs mer

Med spaning på räntemarknaden – se livesamtalet från Elmia

Läs mer
Läs mer

Bra skördar bland Landshypoteks jordbrukande medlemmar

Läs mer