Utvecklingen inom jord och skog: Kvartal 4 2022

God efterfrågan på svensk skogsråvara

Exportvärdet på svenska skogsråvaror har ökat, drivet av stigande priser och en svag krona. Trots att de
exporterade volymerna har minskat har positionen på marknaden bibehållits eller förstärkts under de senaste
månaderna. Bortfallet från skogsråvara i Mellaneuropa och från Ryssland börjar nu märkas. Timmerpriserna
ligger kvar på en relativt hög nivå och priserna på massa har ökat, men risken finns för prisjusteringar nedåt under 2023. Det kan innebära utmaningar för skogsägare som alltjämt ska bära en ökad kapitalkostnad. Höga energipriser har flera sidor – å ena sidan begränsar det efterfrågan på trävaror och ger ökade kostnader för industrin, å andra sidan ökar efterfrågan på energisortimentet och ger konkurrensfördelar för den industri som satsat på energieffektiva anläggningar.

Högt kostnadsläge är fortsatt en utmaning för jordbruket

Priset på flera insatsmedel inom jordbruket ligger på en ny och högre nivå bland annat drivet av störningar i produktions- och logistikkedjor, vilket i sin tur även bidragit till den ökade inflationen. De höga kostnaderna bidrar till att produktionsvolymen har en svag utveckling, såväl internationellt som i Sverige. En mer dämpad produktion är tydligast inom animalieproduktionen. Höjda priser på avsaluprodukter har till stor del kompenserat de ökade kostnaderna. Avsalupriserna för svenska lantbrukare har under året stigit procentuellt mer än konsumentpriserna, där varukorgen har ökat med knappa 20 procent. Vår bedömning är att priserna kommer behöva justeras ytterligare i konsumentledet då det finns viss tids förskjutning med avtal och i vissa fall lager. Vi bedömer även att avsalupriserna inte kommer att falla, givet fortsatt hög inflation och en omvärld som är alltjämt orolig. Om de kommer att öka är dock mer osäkert.

Svag produktion och höga priser

Priserna på spannmål och oljeväxter är fortsatt på en hög nivå i historisk jämförelse, men har pressats under
de senaste månaderna. Prisnedgången är en följd av ökad export från Ukraina och Ryssland samt goda
skördeprognoser i Australien och Brasilien. Sämre konjunktur och pressad animalieproduktion i många delar av världen dämpar även efterfrågan på spannmål till foder. Torka i Argentina, fortsatt relativt små globala spannmålslager, höga produktionskostnader i växtodlingen, samt osäkra odlings- och logistikförhållanden i Svarta havsområdet håller emot större prisnedgångar.

Under slutet av året har avräkningspriserna på mjölk, ägg och slaktdjur varit relativt stabila på en hög nivå inom EU. De kan framför allt förklaras av en lägre produktion. Mjölkproduktionen inom EU ökade modest för första gången på tolv månader i september, trots att avräkningspriset har legat på historiskt höga nivåer under lång tid. Den lägre produktionen har också bidragit till minskad export av animalieprodukter från EU.

Dämpad försäljningsvolym internationellt

Kostnaderna, som har stigit det senaste dryga året, fick under slutet av 2022 ett större genomslag i konsumentleden. Tillsammans med högre energipriser och räntor minskar köpkraften. Osäkerhet kring både den makroekonomiska utvecklingen och det egna hushållets ekonomi förstärker en svagare försäljning, vilket syns på flera håll i omvärlden. Kinas ekonomiska utveckling har påverkat landets import av livsmedel. Hushållens tightare marginaler har även blivit mer tydliga inom EU. Rapporter från bland annat Euro Commerce visar att konsumenterna har ändrat sina livsmedelsköp under slutet av 2022. De köper generellt färre produkter, lägre andel ekologiska livsmedel och väljer lågprisalternativ i större utsträckning. Exempelvis beräknas försäljningsvolymen av mejeriprodukter inom EU ha minskat med 1,3 procent under januari-oktober.

Avvaktan och anpassningar i Sverige för en sämre konjunktur

Marknaden för flera jordbruksprodukter är avvaktande, då det finns risk för fallande efterfrågan. Från flera
länder kommer rapporter om minskad animalieproduktion. Högt kostnadsläge förväntas också begränsa
växtodlingen. Samtidigt finns positiva signaler om efterfrågan på svenska produkter från jordbruket. Exporten har trots konjunkturen en relativt god utveckling som gynnas av en svag valuta. Statistik från SCB och Jordbruksverket visar att animalieproduktionen generellt har en lägre ökning av produktionen än efterfrågan. Underskottet på svenska animalieprodukter finns sedan flera år, samtidigt som efterfrågan på kött, ägg och mjölk producerade i Sverige har stärkts.

Osäkerheten kring både kostnads- och marknadsutvecklingen gör att företagen avvaktar med investeringar.
Om den fortsätter, och även de långsiktiga investeringsbehoven som behövs skjuts upp, kan det bli problematiskt. I Landshypoteks senaste Lantbrukspanel beskriver lantbrukarna vilka strategier de har för
att sprida riskerna. Hit hör att diversifiera verksamheten med flera typer av inriktningar och intäktskällor, fördela inköp över tid, nyttja lagringskapacitet och att underhålla maskiner.

Att trimma produktionen, göra hårdare prioriteringar och utöka bufferten blir även allt viktigare. Över hälften
av deltagarna i Lantbrukspanelen uppger även att de numera lägger mer fokus på sitt kassaflöde och resultat.

Ökat fokus på jord och skog ger starkare framtidstro

Sedan pandemin och invasionen i Ukraina har mångas uppmärksamhet riktats mot trygga försörjningskedjor
och tillgång till livsmedel med god kvalitet. Betydelsen av de gröna näringarna finns på den politiska agendan
i fler sammanhang. Det stärker lantbrukarnas framtidstro och långsiktiga investeringsvilja. Trots det utmanande omvärldsläget fortsätter en klar majoritet, ungefär 7 av 10, av lantbrukarna i Landshypoteks
Lantbrukspanel att ha en positiv känsla i sin roll som lantbrukare.

Omvärldsspaningen är gjord av Agneta Hjellström på Landshypotek Bank i samarbete med bankens kundansvariga med särskild branschkunskap inom olika näringsgrenar och publiceras även i Landshypotek Banks bokslutskommuniké 2022 (pdf).