Händer som håller i hallon

Utvecklingen på finansmarknaderna 2021

Insatserna för att bekämpa Covid-19 har fortsatt att prägla ekonomin. Men trots begränsningen i den ekonomiska återhämtningen har det varit en stark BNP-utveckling världen över. Det sista
kvartalet har präglats av inflationsutvecklingen. Ta del av summeringen av finansmarknadsåret 2021 ur bankens bokslutskommuniké.

Fortsatt pandemi och stigande priser

I likhet med 2020 präglades finansmarknaden av Coronapandemins utveckling. Förhoppningarna som
fanns i början av året om ett slut på pandemin grusades. I stället har nya mutationer som Delta och Omikron fortsatt att bromsa den ekonomiska återhämtningen, men trots det har vi sett en stark BNP-utveckling världen över.

Ett annat stort fokus på marknaderna har varit inflationsutvecklingen. Prisstegringarna var under slutet av året kraftiga, men än så länge är övertygelsen att uppgången är temporär och att inflationen kommer att normaliseras när pandemin väl är över. Vi har dock sett centralbanker som börjat höja räntorna i bland annat Storbritannien och Norge. Totalt sett har ändå centralbankernas penningpolitik en fortsatt positiv effekt på räntorna. Det ger låga finansieringskostnader för banker och låga räntor för kunder. Det är flera faktorer som har pressat inflationen uppåt under fjärde kvartalet. Industriländernas produktion kom igång innan underleverantörerna var redo i utvecklingsländerna. Det ledde till brist på komponenter och svårigheter att hitta fraktkapacitet. De normala logistikkedjorna fungerade inte. Företag som vant sig vid att få leveranser ”on demand” fick leta nya vägar med högre kostnader och förseningar som följd. Producentpriserna
pressades därmed upp till mycket höga nivåer, vilket till slut sprids vidare till konsumenterna.

Energipriser har också varit en inflationshöjande faktor. Brist på el och drivmedel, som följd av minskad produktion under pandemin och politiskt spel kring ryska gasleveranser, har lyft prisnivåerna på Europas gemensamma elmarknad, vilket också drabbat svenska konsumenter. Det är en stor variation på elpriserna inom Sverige och med en kall höst har priserna, framför allt i södra Sverige, stigit till mycket höga nivåer.

USA och Europa – fortsatt återhämtning och tecken på åtstramning

I USA fortsatte återhämtningen. Framåtblickande indikatorer ligger kvar på historiskt höga nivåer, vilket indikerar en bra start också på 2022. Arbetsmarknaden fortsatte att stärkas. Arbetslösheten är nere på 3,9 procent, inte långt från rekordnivån på 3,5 procent innan pandemin.

Lönenivåerna är också på väg upp med en årstakt på 4,8 procent. Men trots den goda utvecklingen är
amerikanska hushåll under en viss press eftersom inflationen fortsatt att stiga i november med en noterad
årstakt på 7,0 procent. Den högsta nivån sedan början på 1980-talet. USA:s centralbank, Federal Reserve, lämnade under kvartalet styrräntan oförändrad och penningpolitiken var mindre expansiv. Vid mötet i december beslutades att obligationsköpen ska vara avslutade redan i mars 2022. Fed höjde också sin räntebana – en första höjning förväntas nu i mars 2022.

Även i Europa fortsätter återhämtningen, men i lite långsammare takt. Europa har inte samma förutsättningar
att stimulera via finanspolitiken då många länder redan är högt skuldsatta. Framåtblickande indikatorer är fortsatt på historiskt starka nivåer, men har under kvartalet backat något. Europa pressas också av en allt högre inflation som nått nära 5,0 procent. Hushållen känner av de högre priserna. Framtidstron har dämpats. Men samtidigt fortsätter arbetsmarknaden att utvecklas starkt och arbetslösheten har sjunkit tillbaka till 7,5 procent, bara marginellt högre än 7,3 procent innan pandemin.

Den europeiska centralbanken, ECB, lämnade under kvartalet räntorna oförändrade. ECB har signalerat
att den gradvis kommer att minska obligationsköpen, men någon klarhet i hur och när har inte lämnats. De
upprepade också att inflationen ses som tillfällig och att utsikterna på medellång sikt är mer dämpade.

Sverige – stark återhämtning och rekordhög inflation

Sverige fortsatte en stark återhämtning. BNP-tillväxten hade en bit in i fjärde kvartalet en årstakt på närmare 5,0 procent. Utsikterna är också fortsatt mycket goda med framåtblickande indikatorer på nivåer som är klart starkare än både USA och Europa. Konjunkturinstitutets barometer har backat något, men ligger på historiskt
mycket starka nivåer. Men det finns orosmoln. Hushållens syn på den egna ekonomin har sjunkit till historiskt
svaga nivåer och de pressas av inflationen som i november nådde rekordhöga 4,1 procent. Det riskerar att dämpa privat konsumtion.

Arbetsmarknaden har dock fått upp farten, även om det är fortsatt svårt att utläsa i SCB:s statistik.
Arbetslösheten var 8,5 procent i november, vilket låter högt, men det beror också på en stark ökning av arbetskraften som andel av befolkningen. Riksbanken lämnade räntan oförändrad under kvartalet
och anser fortsatt att inflationsuppgången är tillfällig. Vid det senaste penningpolitiska mötet höjdes inflationsprognosen något, men Riksbanken ser fortsatt att den kommer ner till målnivån 2,0 procent under 2023. Enligt räntebanan ligger en första räntehöjning under det andra halvåret 2024.

Summeringen är samanställd av Åke Källström på Landshypotek Bank och finns även publicerad i Landshypotek Banks Bokslutskommuniké 2021.