Utvecklingen på finansmarknaderna 2022

Ny inriktning på penningpolitiken

Vid årets start var världens centralbanker ganska överens om att den höga inflationen var övergående och skulle sjunka tillbaka när ekonomierna öppnade upp efter pandemin. I takt med att det kom tydliga tecken på en bredare och mer bestående inflation fick vi se en tydlig omsvängning från centralbankerna. Federal Reserve gjorde sin första räntehöjning i mars – en höjning som kom att bli en av många. Obligationsköpen från centralbankerna har också minskat under året och detta i kombination med räntehöjningarna har tvingat marknaden att prisa om räntenivåerna.

Under året har även kreditpåslaget ökat, det vill säga den kompensation som investerare vill ha för ökad risk
att låna ut kapital. Högre räntor och större kreditpåslag har höjt bankens finansieringskostnad, vilket i sin tur lett till stigande räntor mot kunderna. Mot slutet av året har centralbankerna kommit en bra bit på vägen att strama åt penningpolitiken.

Rekordhög inflation och krig i Europa

Det finns flera bakomliggande orsaker som sammantaget har lett fram till den kraftiga och breda prisökningstakten. Fortsatta produktions- och leveransstörningar kopplade till Kinas nolltolerans mot Corona har drivit upp priser på råvaror och insatsvaror. Höga energi- och bränslepriser gör att produktion och frakter blir dyrare. I kombination med högre råvarupriser och svårigheter att få tag på vissa insatsvaror pressas företagen och måste flytta över kostnadsökningen på de färdiga produkterna.

Initialt skapade Rysslands invasion av Ukraina en oro på de finansiella marknaderna. Förutom den humanitära
katastrofen har vi även fått se effekter på europeiska energi- och livsmedelspriser. När kriget bröt ut och
energi- och matpriserna steg kraftigt, blev det uppenbart att inflationen skulle fortsätta uppåt. Lantbruket
påverkas framför allt av stigande priser på insatsvaror som konstgödsel, foder, diesel och el. Kriget och
sanktionerna mot Ryssland har minskat tillgången på naturgas i Europa vilket gör det dyrare att producera el.
Energisituationen i Europa och Sverige har varit, och är fortfarande, ansträngd.

Konjunkturen viker och risk för recession 2023

Under pandemin fick hushållens ekonomi skydd av finanspolitiska stimulanser och låga räntor. Sparandet
blev högt och konsumenterna har pengar att spendera efter ett uppdämt konsumtionsbehov med två år av
pandemi och restriktioner. Det har bidragit till att många hushåll än så länge har en förmåga att absorbera de
högre priserna som de möter i sin vardag. Detta har i sin tur bidragit till att hålla uppe tillväxten och humöret hos näringslivet. Men det är tydligt att centralbankerna under året varit fokuserade på inflationsbekämpning snarare än hur ekonomin utvecklas i övrigt.

I takt med ökad inflation och räntehöjningar har vi under året sett en tydligt vikande ekonomisk trend och minskad framtidstro. Hushållens förtroende för ekonomin är nere på rekordlåga nivåer. I Sverige har hushållen en hög skuldsättning och dessutom kort räntebindningstid. Svensk ekonomi är därmed mer räntekänslig än många andra länder. Ränteuppgången kommer därför fortsätta att pressa hushållen hårt och i kombination med den höga inflationen kommer konsumtionen att falla, vilket gör att vi under 2023 sannolikt får se en negativ tillväxt.

Utvecklingen på finansmarknaderna 2022 är ett utdrag ur Landshypotek Banks Årsredovisning 2022 (pdf) och är framtagen av Åke Kjellström på Landshypotek Bank.