Utvecklingen på finansmarknaderna: Kvartal 1 2021

I makroekonomin märks att lågränteläget består och i Sverige stiger bostadspriserna.
Konjunkturinsikterna från olika aktörer är väldigt positiva. Med vaccineringar och hopp
om återgång till ett mer normalt läge märks stigande inköpschefsindex och förhoppningar.

Under kvartalet har vaccinering mot Covid-19 kommit i gång. Men fortsatt smittspridning, framförallt av
muterade virusvarianter, har lett till nya nedstängningar i Europa. I USA har president Biden fått sitt stora stimulanspaket på 1 900 mdr USD godkänt. Hopp om stark tillväxt och förväntningar om högre inflation i framför allt USA har fått långa räntor att stiga och börserna att fortsatt handlas på höga nivåer. Framåtblickande indikatorer som inköpschefsindex och sentimentsindikatorer visar att återhämtningen håller i sig. Makroläget i Sverige har fortsatt att vara stabilt, bland annat med stöd av stark arbetsmarknad samt stigande inköpschefsindex och huspriser.

Internationellt ljusare

Centralbankernas likviditetsstödjande åtgärder håller kvar interbankräntor på låga nivåer. Dessa räntor som
bankerna betalar när de lånar av varandra på kortare löptider är en av de faktorer som påverkar vilken ränta
banken kan erbjuda kunderna.

Arbetsmarknaden i USA förbättrades i både februari och mars. I takt med att allt fler amerikaner har fått
arbete går ekonomin där på högvarv. Antalet sysselsatta i USA ökade med 916 000 personer i mars.
Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin har legat stabilt runt 59 under kvartalet, medan inköpschefsindex
för tjänstesektorn har ökat från 58,3 i januari till 60,0 i mars.

USA:s centralbank Federal Reserve lät styrräntan vara oförändrad under kvartalet. Dess besked till marknaden innehöll uppskruvade tillväxtprognoser i kombination med att inflationen är under kontroll, fortsatt nollränta under lång tid framöver och oförändrade tillgångsköp. Centralbanken signalerar att den inte är oroad för uppgången av längre räntor, utan menar att den är tillfällig.

Återhämtning i Europa

Starka inköpschefsindex i Europa i mars, men ökad smittspridning och nya nedstängningar grumlar utsikterna. Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin steg till rekordhöga 62,4 från 55,1, samtidigt steg även
tjänstesektorn om än lite mer blygsamt till 48,8 från 45,7. Tysklands ZEW-index, som mäter investerares och
analytikers förväntningar på ekonomin, ökade i mars till 76,6 från 71,2.

Den europeiska centralbanken, ECB, lämnade räntorna oförändrade under kvartalet. Centralbanken meddelade att stödprogrammet föranlett av pandemin under kommande kvartal kommer att vara väsentligt större än under de senaste månaderna. Det är en signal om att centralbanken inte vill se ränteuppgångar som inte främjar en återhämtning i ekonomin.

Stark utveckling i Sverige, även om hushållen är fortsatt skeptiska

I Sverige steg konjunkturbarometern för mars till 105,3 från 103,8 i februari. Ökningen förklaras av de starka
signalerna från tillverkningsindustrin, läget är svagare än normalt i övriga sektorer. Hushållens förväntningar
på såväl den egna ekonomin som för Sverige var i mars oförändrad på 97,1. Hushållen har fortsatt en mer negativ syn på den svenska ekonomin jämfört med för tolv månader sedan.

Bostadspriserna rusar till nya rekordnivåer och hushållens skulder fortsätter att öka. I februari gick priserna på villor och bostadsrätter upp med 2,3 procent. För villamarknaden var 12 månaders förändringen för tredje månaden i rad över 15 procent. Finansinspektionen pekar på att utvecklingen är ”oroande” och kommer därför att slopa det tillfälliga undantaget från amorteringskrav från och med september i år.

Inköpschefsindex steg till 63,7 i mars från 61,8 i februari. Det är sjunde månaden i rad som det är högre än det historiska snittet (55,4) och bidrog till att årets första kvartal blev den högsta indexnivån sedan 2010.

Riksbanken har lämnat reporäntan oförändrad under kvartalet. Samtidigt som den har blivit mer optimistisk
om inflationsutvecklingen verkar det avlägset att lämna den nuvarande penningpolitiken. Riksbankens program för obligationsköp för att stötta ekonomin, med 700 miljarder SEK ligger kvar. Riksbankens prognos är en oförändrad reporänta på noll till 2024.

 

Utvecklingen på finansmarknaden under jan-mars är sammanställd av Åsa Pripp på Landshypotek Bank och finns också återgiven i Landshypotek Banks delårsrapport för första kvartalet 2021.