Blåsippa bland löv

Utvecklingen på finansmarknaderna: Kvartal 1 2022

Efter en ganska lång period med låg volatilitet på de finansiella marknaderna har det första kvartalet varit förhållandevis turbulent. Räntor och priser har stigit och prognoser pekar på ytterligare höjningar.

Styrräntor har legat stilla nära noll och centralbankernas stora obligationsköp har tryckt ned långa räntor och
kreditriskpåslag till historiskt låga nivåer. Mot slutet av 2021 och i inledningen av 2022 syns en tydlig omsvängning. Federal Reserve gjorde en första räntehöjning i mars. Obligationsköpen minskar
och marknaden får därmed hantera både högre styrräntor och ett ökat utbud av obligationer. Centralbanker
har tidigare köpt obligationer på nivåer där investerare vanligtvis sett inte är beredda att investera. När köpen nu minskas måste räntemarknaden prisas om till nivåer där investerare är villiga att köpa.

Den 24 februari invaderade Ryssland Ukraina, vilket skapade en initial oro på de finansiella marknaderna
med sjunkande börser, räntor och kronkurs samt kraftigt stigande priser på energi och livsmedel. Möjliga framtida negativa effekter på tillväxten på grund av konflikten är än så länge oklara. Nedgången på de finansiella marknaderna blev dock relativt kortvarig då inflationsutsikterna kom i fokus. Under kvartalet har vi därför sett en snabb och kraftig uppgång på marknadsräntorna och dessutom högre kreditpåslag, det vill säga den kompensation som investerare vill ha för att låna ut kapital.

Bankens finansieringskostnad har stigit till följd av uppgången i marknadsräntor, vilket i sin tur har lett till högre räntor också mot kund. Samtidigt finns fortsatt stor överskottslikviditet i marknaden och banken har fortsatt god tillgång till finansiering, även om priset har stigit.

Lite avmattning och rekordhög inflation

BNP-indikatorn för både januari och februari visar på negativ tillväxt. Den privata konsumtionen tyngs av hög
inflation och ökad oro för den ekonomiska utvecklingen. Konjunkturinstitutets barometer visar dock fortsatt på en mycket stark konjunktur. Tillverkningsindustrin leder, men också tjänstesektorn visar optimism. Men hushållens pessimism, framför allt om den egna ekonomin som inte kompenseras i lönekuvertet, har ökat rejält och är nu på en svagare nivå än efter pandemins utbrott. Inflationsprognoserna pekar på en årstakt på upp emot 7 procent till sommaren. Riksbanken måste därför omvärdera penningpolitiken. Vid mötet i februari hade man fortsatt synen att inflationen var övergående. Efter krigsutbrottet har den bilden ändrats. Flera medlemmar i direktionen har signalerat att de slutsatserna var obsoleta och att en ny penningpolitisk inriktning kommer att presenteras i samband med mötet i april.

 

Utvecklingen på finansmarknaden är sammanställd av Åke Kjellström  på Landshypotek Bank och finns också återgiven i Landshypotek Banks delårsrapport för första kvartalet 2022 (pdf).

USA och Europa – penningpolitiken får ny inriktning

Fed inledde en höjningscykel med 0,25 % vid mötet i mars och indikerade att höjningarna skulle fortsätta en bit in på 2023. Marknaden har prisat in att USA:s styrränta når 2,50 % vid årsskiftet och fortsätter upp till 3,0
% under 2023. Den europeiska centralbanken, ECB, lämnade räntorna oförändrade under kvartalet, men hade en tydlig omsvängning i retoriken. Förväntningen är att även ECB inleder en höjningsfas under året. Europa är naturligtvis mer drabbat av kriget, både realt och känslomässigt. Beroendet av rysk energi gör att priserna fortsätter att stiga. ECB har en svårare sits än Fed att balansera en eventuell avmattning mot en faktisk inflation över målet.

Läs mer Vy över lantgård

Utvecklingen inom jord och skog: Kvartal 1 2022

Läs mer
Läs mer Flygbild över värmländsk sjö, skog och åker..

Hur påverkar kriget räntemarknaden?

Läs mer
Läs mer Landskap

157 miljoner delades ut i maj

Läs mer