Utvecklingen på finansmarknaderna: Kvartal 3 2022

Effekterna av kriget i Ukraina och höga energipriser fortsätter att prägla även tredje kvartalet.
Stigande inflation och räntor har toppat tidningsrubrikerna. Det är en starkt föränderlig omvärld som Landshypotek och kunderna möter. 

Årets tredje kvartal har präglats av en stor osäkerhet på finansmarknaden. Inflationssiffrorna i omvärlden har
fortsatt att stiga i en snabbare takt än förväntat. De globala finansmarknaderna är fortsatt volatila med stigande räntor, börsnedgångar och allt högre kreditpåslag. Detta innebär att finansieringskostnaden för banken stiger då den underliggande räntenivån och priset för kreditrisk fortsätter att stiga.

Rekordhög inflation och energikris

Drivkrafterna till den höga inflationen beror till en del på efterdyningar från pandemin som skapade en global
obalans mellan utbud och efterfrågan. Produktionen hann inte anpassas till den stigande efterfrågan vilket
ledde till att priserna steg kraftigt på både råvaror, insatsvaror och transporter. Dessa obalanser har
förstärkts ytterligare av Rysslands krig mot Ukraina och nolltoleransen mot Covid i Kina, som har drivit upp priserna ytterligare på viktiga råvaror samt skapat allvarliga störningar på energimarknaden i Europa.

Strypta gasleveranser från Ryssland följt av läckage på Nord Streams gasledningar förvärrar situationen
än mer och Europa ser ut att bli fast i en energikris. Eftersom gas används som bränsle vid elproduktion
i många europeiska länder har det medfört kraftigt stigande elpriser på den europeiska sammankopplade
elmarknaden. Elpriset i södra Sverige är rekordhögt och både företag och hushåll, särskilt i villa, fruktar nu
den kommande vintern.

Den snabbt stigande inflationen har tvingat världens centralbanker att i lika snabb takt höja sina styrräntor
och anpassa sina värdepappersinnehav. Både USA:s centralbank och ECB har höjt styrräntorna rejält och
har samtidigt signalerat för fortsatta höjningar framöver. Riksbanken höjde styrräntan med en hel procent i
september till 1,75 procent vilket var mer än förväntat. Det rådande marknadsklimatet gynnar inte den svenska
kronan som har försvagats sedan början av året och därmed också bidragit till att höja den importerade
inflationen.

Går mot lågkonjunktur

USA befinner sig per definition i recession efter en negativ tillväxt under årets två första kvartal. Trots det visar den amerikanska arbetsmarknadsstatistiken att det fortfarande skapas nya jobb. Bostadsmarknaden är svag och försäljningen av nya bostäder har sjunkit. Detta är en tydlig, negativ signal om hushållens framtidsutsikter i kontrast till sysselsättningen. Liknande scenario syns i euroområdet med ett inköpschefsindex som pekar nedåt medan arbetsmarknaden är fortsatt stark. Trots att det mesta pekar på att den ekonomiska aktiviteten är på väg att dämpas snabbt har årets tredje kvartal visat på en relativt god svensk ekonomi. Resursutnyttjandet är fortsatt högt och sysselsättningsgraden stiger med brist på arbetskraft inom flera branscher.

Kvartalets senare del uppvisar dock en försämring då hushållen blivit allt mer pressade av såväl inflation som
räntehöjningar, och förtroendet för den ekonomiska utvecklingen sjunker på bred front. Konsumentförtroendet är nere på bottenrekordnivåer och det förbättras inte av stigande bolåneräntor som leder till sjunkande bostadspriser. Reallöner faller kraftigt på grund av den allt högre inflationen, vilket syns i detaljhandelsförsäljningen som minskade under det tredje kvartalet. Den svaga efterfrågeutvecklingen leder till att den svenska ekonomin, av allt att döma, går in i en lågkonjunktur nästa år.

Utvecklingen på finansmarknaden är sammanställd av Åke Kjellström  på Landshypotek Bank och finns också återgiven i Landshypotek Banks delårsrapport för tredje  kvartalet 2022 (pdf).

 

Läs mer

Utvecklingen inom jord och skog: Kvartal 3 2022

Läs mer
Läs mer

Med spaning på räntemarknaden – se livesamtalet från Elmia

Läs mer
Läs mer

Att tänka på när du väljer sparkonto

Läs mer