Utvecklingen på finansmarknaderna: Kvartal 4 2022

Mer konstruktiv kreditmarknad

Årets fjärde kvartal har präglats av en större riskvilja. Marknaden börjar känna att inflationen har nått sin topp,
eller är nära att göra det, och därmed kan man börja se slutet på räntehöjningscykeln. Investerare som varit
avvaktande under sommaren har återkommit till marknaden och därmed har långa räntor och så kallade kreditspreadar (det vill säga den extra kompensation investerare vill ha för att ta ökad risk) sjunkit. Sent under kvartalet, när den Europeiska centralbanken (ECB) kommunicerade om fortsatta räntehöjningar, påmindes dock marknaden om att den kanske tagit ut en vändning för tidigt.

Inflationen har toppat ut i USA, men fortsatta utmaningar i Europa

Inflationen i USA började ta fart under hösten 2021 och har nu börjat röra sig nedåt. Rensat från de mer volatila energi- och livsmedelspriserna, för att se den så kallade kärninflationen, var prisökningstakten i november, på 6,0 procent, dock fortsatt för hög. Det innebär att det ännu inte är dags för den amerikanska centralbanken att sätta punkt för räntehöjningarna.

Ekonomin i USA har utvecklats relativt starkt och än så länge har nedgången inte påverkat arbetsmarknaden.
Löneökningstakten ligger runt 5 procent i årstakt. Därmed finns en fortsatt risk för en löne- och prisspiral.

I Europa ska vi ta oss igenom en vinter med höga energipriser. Mycket kommer att handla om hur kall vintern
blir. Det är också tydligt att priserna på energi driver på en bred inflation. ECB, som var sent upp på banan med räntehöjningar, har under årets lopp blivit uppenbart mer oroad och offensiv. I samband med mötet i december signalerades fortsatta höjningar i snabb takt också för inledningen av 2023.

För svensk del ser vi fortsatt stigande inflation och prognosen är att den ska nå toppen, upp mot 12 procent, först i februari. Den underliggande inflationen är alltjämt för hög och därför ser Riksbanken fortsatt behov av att strama åt penningpolitiken. Marknaden förväntar sig en höjning av styrräntan med 50 punkter i februari och sannolikt ytterligare 25 under våren. Riksbankens räntebana pekar på ytterligare ”bara” 34 punkter, men under året har vi sett att Riksbanken varit lite försiktig i sin prognos för att sedan välja att följa marknadens förväntningar.

Tydlig avmattning av ekonomin och risk för recession 2023

Hög inflation och fortsatt stigande räntor pressar hushållens köputrymme. Det kommer med stor sannolikhet
minska privat konsumtion och därmed i förlängningen också leda till minskad produktion. Än så länge har dock näringslivet hållit humöret hyggligt uppe, men med en tydligt vikande trend. Hushållens förtroende för ekonomin är nere på rekordlåga nivåer.

I USA hjälps konsumtionen av stigande löner och finanspolitiska stimulanser. Räntehöjningarna kommer
sannolikt att dämpa konsumtionen och leda till en mild recession eller lågkonjunktur.

Europa ser mer negativt ut, speciellt för högt skuldsatta länder i Sydeuropa, vilket kan komma att öka spänningarna inom Euro-samarbetet. Arbetsmarknaden i Europa har än så länge generellt utvecklats starkt trots de negativa utsikterna, men arbetslösheten förväntas stiga under 2023, vilket sannolikt kommer leda till en sänkt konsumtionstakt.

Svensk ekonomi är mycket räntekänslig med en hög skuldsättning hos hushållen med kort räntebindningstid.
Ränteuppgången kommer därmed att pressa hushållen hårt och i kombination med hög inflation kan konsumtionen förväntas falla och sannolikt får vi se negativ tillväxt under 2023. 

Utvecklingen på finansmarknaden är sammanställd av Åke Kjellström  på Landshypotek Bank och finns också återgiven i Landshypotek Banks bokslutskommuniké 2022 (pdf).