Utvecklingen inom jord- och skog: Kvartal 3 2020

Stora resurser satsas och insatser görs för att hålla samhällsekonomier kortsiktigt stimulerade så att dessa kan återhämta sig i tider av fortsatt bekämpning av pandemin. Det finns flera signaler som tyder på ökad framtidstro och marknader som åter fått fart. Jordbruket och livsmedelsproduktionen är stabila basnäringar. 

Under det senaste halvåret har betydelsen av en ökad inhemsk primärproduktion dessutom lyfts fram allt mer. Lantbruket har pekats ut som samhällsviktigt och intresset från konsumenterna har ökat. Pandemin har även haft en mindre negativ påverkan på Sveriges lantbrukare, jämfört med företagare i många andra branscher.

Jordbruket och livsmedelsproduktionen är en stabil basnäring och under det senaste halvåret har betydelsen av en ökad inhemsk matproduktion lyfts fram allt mer. Pandemin har haft en mindre negativ påverkan på Sveriges lantbrukare, jämfört med många andra branscher. Hos bankens kunder märks en ökad framtidstro och intresse att investera, vilket skapar nya finansieringsbehov.

Fortsatt positiv pristrend för lantbruksfastigheter

Att flera branscher inom jordbruket har haft en stabil till positiv trend under det senaste året har troligen bidragit till en positiv prisutveckling för jordbruksfastigheter. Covid-19 verkar inte heller ha påverkat fastighetsmarknaden för jordbruksfastigheter negativt. Det visar SCB:s statistik för första och andra kvartalet.

Växtodlare får bättre betalt

Spannmålsskörden i Sverige uppskattas till 5,9 miljoner ton, enligt Jordbruksverkets prognos. Det är 4 procent lägre än 2019, men 10 procent högre än genomsnittet för den tidigare femårsperioden. Totalskörden för oljeväxter uppskattas till 0,35 miljoner ton. Det är 9 procent lägre än förra året, men 7 procent högre än genomsnittet för perioden 2015-2019. Kvaliteten för årets skörd rapporteras vara bra för alla grödor, med goda proteinhalter och låga vattenhalter vilket påverkar betalning och kostnader
för hantering och torkning.

Spannmåls- och oljeväxtpriserna har stigit under de senaste veckorna i Europa. Orsaken är sämre skörd i Europa, torra väderförhållanden i Sydamerika och en ökad kinesisk import av spannmål och oljeväxter när de bygger upp sin grisproduktion efter utbrottet av afrikansk svinpest. Ökat importbehov i Nordafrika och Mellanöstern har också bidragit till de högre priserna.

I Sverige ligger prisnivån för spannmål idag något över motsvarande period ifjol.

Mindre efterfrågan på eko

Efterfrågan på ekologisk spannmål, mjölk och andra animaliska produkter producerade med ekologiska Landshypotek Bank AB Delårsrapport januari – september 2020 Sida 6 produktionsformer har försvagats, bland annat som följd av stängda skolor på grund av Covid-19, detta har skapat en obalans mellan utbud och efterfrågan med pressade priser för flera ekologiska produkter.

Hemlagat gynnar svenskt kött

Restaurangbesök har minskat och konsumenterna köper en större del av sina livsmedel i detaljhandeln. Detta har förstärkt trenden att livsmedel med svenskt ursprung nu efterfrågas i högre grad och gynnar jordbruksföretagarna med animalieproduktion. Det är särskilt tydligt för nöt- och grismarknaden, där prisutvecklingen i Sverige är mer positiv jämfört med andra länder inom EU.

För grisföretagare påverkas annars marknaden i stor utsträckning av den afrikanska svinpesten. Kina har haft ett stort utbrott sedan 2018, vilket gjort att de kraftigt ökat importen av griskött samtidigt som besättningarna nu byggs upp igen. Inom EU har man konstaterat några fall i vissa medlemsländer men bekämpat smittspridningen väl.

I början av september konstaterades ett fall av afrikansk svinpest i en delstat i östra Tyskland, vilket har lett till att Kina och andra länder i Asien infört importförbud för tyskt griskött. Det väntas få stor påverkan för marknaden inom EU, då EU har ett produktionsöverskott och exporten till tredje land är viktig för balansen på den inre marknaden. Osäkerheten på den europeiska marknaden har pressat priserna i Europa. I Sverige har priserna ändå legat relativt stabilt under kvartalet, men osäkerheten om vad som sker på den europeiska marknaden kan innebära ökad införsel av griskött från andra EU-länder på kort sikt och leda till pressade priser även i Sverige.

Osäker marknadsutveckling för skogsråvaror

Marknaden för skogsråvaror är starkt exportberoende. Före Covid-19-pandemin mattades konjunkturen för skogsindustrin av efter en längre period av god efterfrågan och höga priser. Balansen på marknaden har försämrats ytterligare under pandemin, vilket har pressat priserna på flera produktkategorier. Konjunkturnedgången var även en effekt av stort utbud av massaved och brännved på grund av skadad gran i Europa till följd av granbarkborreangreppen.

Även svenska skogar är hårt drabbade: Skogsstyrelsen har i en preliminär prognos uppskattat att granbarkborren dödat närmare 7 miljoner kubikmeter
skog under 2020. Det är lika mycket som rekordåret 2019. Skadorna var störst i sydöstra Svealand, medan angreppen i Götaland bedöms ha minskat.

Marknaden för magasin- och tidningspapper har påverkats strukturellt av färre som läser tidningen i tryckt format samt av minskad direktreklam och vikande annonsmarknad. Den ökade e-handel som förstärks av pandemin ger en ökad efterfrågan på kartong samtidigt som den pressas av minskad efterfrågan på förpackningar på industriprodukter. Papper för hygienartiklar har en positiv utveckling. Marknaden för flis och brännved pressas av låga energipriser och stor tillgång på gran som klassas som brännved. Initialt drabbades exporten av sågade trävaror till vissa länder negativt till följd av införda restriktioner för att sedan återhämta sig. Efterfrågan inom Sverige ser något mer stabil ut. Relativt konkurrentländer gynnas svensk skogsindustri dels av valutakursen, dels av att samhället och industrin i Sverige inte har stängts ner i samma omfattning som i andra länder.

Fortsatt stora virkeslager

Virkeslagren är fortsatt höga på grund av sämre avsättning och ökad avverkning som följd av granbarkborreangrepp, men lagersituationen har ändå förbättrats något under andra kvartalet. Flera virkesköpare rapporterar om platsbrist och större begränsningar i hur mycket virke de köper in. Det har gjort det svårare för skogsbrukare att sälja virket, även om myndigheter och branschen ser över möjligheterna för tillfälliga virkesterminaler
och att kunna ge lagringsstöd. Då intäkterna från skogen är en viktig buffert för många lantbruksföretagare kan minskad avverkning påverka likviditeten,
men även den planerade skogsskötseln. Samtidigt har skogsbruket till sin natur långa cykler och relativt stor motståndskraft jämfört med många andra branscher.

God framtidstro inom skogsbruket trots osäker omvärld

Den långsiktighet som finns bland skogsägare speglas bland annat i värdeutvecklingen för skogsfastigheter. Trots sämre konjunktur för skogsindustrin och lägre priser på skogsråvara har priserna på skogsfastigheter en positiv trend. Under första halvåret 2020 fortsatte
de att stiga, även om en viss nedgång mätt i kr/m3sk har skett i delar av Götaland enligt Ludvig & Co. I genomsnitt steg priset med 2,5 procent i landet. Samma statistik visar samtidigt att prisutvecklingen har varit positiv i hela landet om man mäter i kr/ha, vilket är ett tecken på att intresset av att förvärva skog påverkas av fler faktorer än skogens produktionsvärde.

Omvärldsspaningen är gjord av Agneta Hjellström på Landshypotek Bank och publiceras även i delårsrapporten för Q3 2020.

Vill du gå vidare i dina skogsköpartankar?

Läs mer om hur det funkar eller kontakta någon av våra Skogs & Lantbruksspecialister. Vi hjälper dig planera din investering.

Läs mer

”Efterfrågan på svenskt kött avgör de svenska djurböndernas framtid”

Läs mer
Läs mer

"Vi borde producera mer mat i Sverige"

Läs mer
Läs mer

"Att-tänka-på" för landsbygdsföretagare

Läs mer