Bild över villa- och lägenhetsområde

Några trender på bostadsmarknaden

Hur vi väljer att bo och agera på bostadsmarknaden speglar ofta vår livssituation och pågående samhällstrender rätt väl. Vi fortsätter att flytta och många väljer att bo större, men håller oss inom samma län. Låga räntor ger nya beteenden på en fortsatt het bostadsmarknad.

Många men korta flyttar

Yngre flyttar oftare än äldre och de som bor i hus flyttar mer sällan än de som bor i lägenhet. De som är yngre tenderar samtidigt att flytta längre samtidigt som äldre stannar kvar i samma stad eller län. Vardagen med hemmakontor och inställda fritidsaktiviteter tros också vara en tydlig anledning till att flytta, och då ofta till större så att hemmagym och kontorsplatser ryms inom hemmets fyra väggar.

I genomsnitt gör svensken tio flyttar under sitt liv. Det är ofta livssituationen som styr när och var vi flyttar, inte konjunkturen. Enligt statistik från SCB gjordes det 1,6 miljoner flyttar i Sverige år 2020. För 20 år sedan var samma siffra 1,2 miljoner. I takt med att befolkningsmängden ökar så ökar även antalet flyttar. Trots många flyttar så hör det inte till vanligheterna att byta stad, kommun eller län när svenskarna byter bostad. Drygt åtta av tio flyttar sker faktiskt inom samma län. De som går mot strömmen och väljer att lämna länet är ofta yngre, två av tre som flyttar till ett annat län är mellan 18 och 39 år. Många av flyttarna görs av studenter som söker sig till studentstäderna som för många ligger i ett annat län. Endast 4 procent av pensionärerna flyttade under 2020.

Fler binder räntan på bolånet

Bolåneräntorna befinner sig allt jämt på historisk låga nivåer. När räntenivån är låg är skillnaden mellan rörlig och bunden ränta mindre. Som bolånetagare blir kostnaden för att binda sin ränta till ett bestämt pris relativt sett lägre när det allmänna ränteläget är lågt. Det är något som många hushåll agerat på de senaste åren. Andelen hushåll med rörlig ränta är idag nere på 46 procent (SCB, oktober 2021) från att tidigare legat relativt stabilt på 70 procent. Samma trend syns på alla former av ägda bostäder även om det skiljer sig något. Småhusägare har historiskt en något högre andel bundna bolån jämfört med bostadsrättsägare. Något som kan förklaras av att den som bor i hus ofta planerar att bo där längre.

Priset på bostäder ökar

Samtidigt som räntenivåerna är historiskt låga har prisutvecklingen på fastigheter stadigt ökat. Under det senaste året har priser på bostadsrätter i riket öket med 6,6 procent och priser på villor i riket med motsvarande 12,8 procent. I en rapport om den svenska bolånemarknaden kan vi se att nya bolånetagare tar allt större lån vilket blir en naturlig följd av ökade fastighetspriser och lägre kapitalkostnad (Finansinspektionen, 2021). Samma rapport visar dock att nya låntagare har marginaler för att klara sina lånebetalningar. Men då lånen är större kommer de behöva lägga en större andel av sin inkomst på bolånekostnader, om ränteläget stiger.

Även priser på fritidshus har ökat ordentligt det senaste året. Ökningen uppgår till hela 20 procent jämfört med föregående år. Med en pågående pandemin där resor begränsas och mer tid har tillbringas hemma har allt fler lockats av ett eget ställe för miljöombyte och utlopp för hemmafix. Med en större efterfrågan och ett begränsat utbud så har priserna stigit.

Relaterade artiklar

Läs mer

Elkostnader som rusar – vilka är solcellsexpertens bästa tips?

Läs mer
Läs mer Fönster med vita karmar på rödmålad vägg, med blomlåda med pelargoner framför

Bolånemarknaden speglar trender och konsumtionsmönster

Läs mer
Läs mer Övre delen av en gul villa mot blå himmel

Gemensam bostad? Tips från juristen

Läs mer