Lantgård och vindkraftverk

Utvecklingen inom jord- och skogsnäringarna 2021

Efterfrågan på svenska råvaror är stort. Intresset för att investera i skog och jordbruk är fortsatt starkt, men under slutet av året har de kraftigt ökade priserna för insatsvaror skapat viss oro. Ta del av summeringen av lantbruksåret 2021 ur bankens bokslutskommuniké.

Lägre skörd med höga priser

Årets skörd blev i många fall lägre än föregående år. Detta kompenserades dock till stora delar av bättre priser på flera produkter. Den totala spannmålsskörden i Sverige beräknas, enligt preliminär statistik från Jordbruksverket, vara 16 procent mindre än förra året och 7 procent mindre än genomsnittet för föregående femårsperiod, inklusive 2018 med dess torka. Skörden av oljeväxter är i nivå med 2020.

Spannmåls- och rapspriserna har fortsatt att stiga till historiskt höga nivåer. Det är en följd av ökad global
efterfrågan, sämre produktion i stora exportländer, höga energipriser, bristande fraktkapacitet och exportrestriktioner. De globala lagren minskar för tredje året i följd.

Trots utdragen skörd och regnig höst har relativt stor areal höstsåtts. Etableringen av grödorna bedöms vara
sämre än normalt.

Höga priser på insatsvaror oroar

Under sista kvartalet ökade priserna kraftigt för energi, foder, gödsel och andra råvaror vilket började tynga
livsmedelsproducenterna rejält. Frågan var också högaktuell och belystes från flera håll under Landshypoteks Höstmöte.

Bland annat har priset på kvävegödsel i slutet av 2021 ökat med 240 procent på bara ett år, foderpriser med 15 till 20 procent och priset på diesel är nästan 40 procent högre. En begränsad tillgång på råvaror till följd av ökad efterfrågan, logistikproblem samt höga energipriser är de underliggande orsakerna.

Liknande situation har lantbrukare i flera andra länder. Produktionen minskar som följd av höga priser på
insatsvaror, men där konsument- och avräkningspriserna har kunnat höjas är produktionen mer stabil. Här
finns även en oro för hur konsumenter kommer att reagera på de högre livsmedelspriserna – och vilka effekter
det kan få när det slår igenom fullt ut i konsumentleden.

Fortsatt god efterfrågan på svenska livsmedel

Svenskt nöt- och griskött fortsätter att ta marknadsandel på den inhemska marknaden. Lägre produktion i
spåren av tidigare utbrott av fågelinfluensa gör att ägg och matfågel däremot tappar marknadsandelar. Det
geopolitiska läget har satt vikten av svensk livsmedelsproduktion ytterligare i fokus.

Priserna för ägg, matfågel, nöt- och griskött är relativt stabila jämfört med föregående kvartal. Sverige har de
högsta priserna i EU för ägg, nöt- och griskött, men prisskillnaden har minskat under kvartalet för nötkött och
ägg. För griskött är priserna i EU lägre jämfört med föregående kvartal. Större produktion och svagare export till tredje land bidrar till det sämre marknadsläget i EU.

Det genomsnittliga avräkningspriset för mjölk var i december cirka 15 procent högre än för ett år sedan.
Prisnivåerna i Europa för lagringsbara mejeriprodukter är på historiskt höga nivåer. Ökad efterfrågan, svag produktion i större exportländer, relativt låga lager av ost, högre produktionskostnader och bristande fraktkapacitet har medfört att priserna höjts.

Stark men dämpad konjunktur i skogsbruket

Efterfrågan på trävaror är fortsatt god och efter en period med globala utbudsbegränsningar har produktionen och konkurrensen ökat, liksom lagernivåerna, såväl globalt som nationellt. Efterfrågan på papper, kartong och massa är god. Skogsindustrin påverkas även av låga massavedspriser, höga energipriser och globala logistikstörningar.

Granbarkborren angriper nedsatta träd och en viktig faktor är torka och låga grundvattennivåer. Skadorna
efter årets angrepp av granbarkborre ligger fortsatt på höga nivåer, enligt den inventering som gjorts av SLU.
Drygt 8 miljoner kubikmeter gran bedöms ha skadats. Skadorna har flyttats norr ut i landet jämfört med tidigare år. De största skadorna har hittats i Svealand. I Götaland har de minskat jämfört med 2020.

Utmaningar på kort sikt och tydligare spelregler på längre sikt

Höga priser på insatsvaror innebär utmaningar för lantbrukarna, även om kåren är van vid att hantera årsvariationer. Den tydliga trenden med god efterfrågan på svenska produkter bidrar trots orosmoln till framtidstro. En god investeringsvilja syns i högre priser på lantbruksfastigheter och nyinvesteringar i framförallt animalieproduktion och spannmålslager.

I december presenterade regeringen den strategiska planen för jordbrukspolitiken under 2023-2027. Förenkling av regelverket för primärproduktionen betonas bland annat i den. Förenklade regelverk som ett
område för att stärka förutsättningarna för svensk livsmedelsproduktion lyfte Landshypoteks Lantbrukspanel fram redan våren 2020.  Planen ger en viktig signal om de villkor som jordbruksföretagarna har att förhålla sig till på medellång sikt, vilket också bidrar till den så viktiga investeringsviljan för en fortsatt utveckling och hållbar framtid.

Summeringen är samanställd av Agneta Hjellström på Landshypotek Bank och finns även publicerad i Landshypotek Banks Bokslutskommuniké 2021. 

Läs mer

Med bokslutet som verktyg för att driva gården framåt

Läs mer
Läs mer Man framför gul port på röd lada

Regenerativt jordbruk - ur en lantbrukares perspektiv

Läs mer
Läs mer

Mjölktankar

Läs mer