De första kriterierna för hållbart skogsbruk enligt EU:s beslutade taxonomiregelverk började gälla från och med 1 januari i år. Men kraven som följer med dem är fortfarande högst oklara. Det menar Landshypotek Banks hållbarhetschef och chefsjurist Martin Kihlberg, som länge följt utvecklingen av och engagerat sig i att förstå innebörden av de snåriga direktiven från Bryssel.
Taxonomin syftar till att styra investeringar till miljömässigt hållbara verksamheter där skogsbruket bland annat ingår och är en av flera insatser för att EU ska nå de uppsatta klimatmålen. Ramverket antogs sommaren 2020 och ett år senare de första kriterierna för de två klimatrelaterade målen i taxonomin, som sedan skickades ut på granskning. Sveriges hållning var att rådet skulle invända mot dem utifrån hur skogsbruket klassificerats.
– När granskningstiden gått ut fanns inte tillräckliga argument emot akten i rådet och Europaparlamentet, berättar Martin Kihlberg. Därmed införs nu de klimatrelaterade hållbarhetskriterierna för skogsbruket.
Vad handlar kriterierna då om?
– Det är inte helt lätt att beskriva vad hållbarhetskriterierna innebär i praktiken, men övergripande handlar de om att skogsbruket nu måste kunna visa på åtgärder som förbättrar klimatet. Men det är ju redan en naturlig del av de svenska skogsägarnas agenda så att uppfylla kraven är inte någon direkt utmaning i sig. Den ligger i hur de ska redovisas.
Det är väldigt mycket detaljerad information som ska redovisas av varje enskild skogsägare. Hit hör exempelvis en komplex klimatnyttoanalys som ska visa på att de åtgärder man utfört på sin skogsfastighet är bättre ur ett klimatperspektiv än hur de tidigare har gjorts.
– Vi på Landshypotek Bank, som finansierar en stor del av det privata skogsbruket, diskuterar just nu med andra banker kring vilken information vi som långivare kommer att behöva få in vid en kreditgivning framöver och hur vi kan underlätta för låntagarna att specificera och redovisa de uppgifterna till oss banker, säger Martin.
Det pågår också ett samarbete med andra intresseorganisationer för att underlätta för skogsägarna att redovisa åtgärderna och hantera regelverkskraven utan allt för mycket krångel och onödig pappersexercis.
Det finns många oklarheter fortfarande menar Martin och vi behöver hjälpas åt för att bena ut vad som faktiskt gäller.
– Vi på Landshypotek Bank har finansierat skogägande i snart 200 år och ser dagligen kvaliteten i de svenska skogsägarnas arbete på sina fastigheter och deras ambitioner att bidra till ett hållbart och klimateffektivt brukande. Det vill vi såklart fortsätta att lyfta fram och samtidigt bidra till att minska all den onödiga osäkerhet och huvudbry som detta leder till och osäkerheten kring dess eventuella påverkan på andra aspekter av skogsbruket.
Som jord- och skogsbrukarnas bank vet vi allt som är värt att veta om skog – och lite till. Tillsammans hjälps vi åt att ta nästa steg, oavsett om du redan har ett stort bestånd eller planerar att köpa skog för första gången.
Låna till skog